Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Från 299 kr
Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet.
Augusta Tisell g. Hellström. Född 1867 i Istrums sn. Bodde 1880 i Skara Bodde 1890 i Klagstorp, Skövde som guvernant. Bodde 1900 å Blomberg i Husaby sn som gift med inspektor Hellström. Augusta död 1956 i Strängnäs, då änka.
Motiv från parstugan på fastigheten Huseby 2:1 Myrhem.
Ett gångjärn på en dörr till en byggnad i Huseby.
Ekonomibyggnad med träfasad på Hornsberg Huseby 3:3.
Militärövning på Huseby, 1917. Genomgång av övningen, utanför huvudbyggnaden på Huseby. Militärerna är iförda blandade modeller av militäruniform, några dock i m/10.
Huseby, 1951.
Huseby herrgård
Huseby bruk
Husebey bruk.
Man
Se sidan 50 i boken "Dokument i svart och vitt" av Karl Anders Andersson. Lars Eriksson murade sig en grottbostad under en klev å Länsmansgårdens äng i Husaby socken. Han bodde här tillsammans med sin hustru Inga i c:a 25 år.
Husaby sn. Biskopshusets ruin, avritad av P. A. Säve 1862 i hans reseberättelse till KVHA. Säve, Per Arvid, 1811-87, dialekt- och folkminnesforskare,läroverksadjunkt i Visby 1835-71. Säve gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt material. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=322731
Se sidan 49 i boken "Dokument i svart och vitt av Karl Anders Andersson. Lars Eriksson murade sig en grottbostad under en klev å Länsmansgårdens äng i Husaby socken. Han bodde här tillsammans med sin hustru Inga i c:a 25 år.
Se sidan 53 i boken "Dokument i svart och vitt" av Karl Anders Andersson. Lars Eriksson murade sig en grottbostad under en klev å Länsmansgårdens äng i Husaby socken. Han bodde här tillsammans med sin hustru Inga i c:a 25 år.
Pastor Nils Strömblom, komminister i Husaby. 2002-02-12, AS. Carl Wilhelm Roikjer, född den 7/3-1842 i Köpenhamn. Död den 31/3-1902 i Malmö. Roikjer förde ett kringflackande liv och hade ateljéer i Göteborg, Alingsås, Vänersborg och Malmö. Första ateljén etablerades i Malmö 1862. Uppgifterna hämtade ur "Göteborgs fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. ISBN 91-630-7742-6.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.