Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
Rubrik till negativbilderna: Saluhallen, Hedersmedlem Åkermans bussar, 18 oktober 1967. Bilden är troligen tagen på 1920-talet. Denna T-Ford buss registrerades den 7:e maj 1923 och ägdes av chaufför Oskar Åkerstrand, Oppboga, Fellingsbro. Bussen var registrerad för 14 personer och hade 20 hästkrafter stark motor. Detta var förmodligen firma Åkerstrands första buss, som trafikerade linjen Vedevåg-Örebro, och bussens kaross sägs vara byggd hos smeden i Älvesta utanför Kumla. Oskar Åkerstrand grundade 1923 firman Oscar Åkerstrands Omnibusstrafik, som sedan fanns kvar ända in på 70-talet, då den köptes upp av Länsbussar.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.