LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Carl Oscar

Antal träffar: 829
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr
Främre raden fr. vänster sittande: DAHLQVIST Gustaf, född 1879, son till manufakturhandlanden O.Dahlqvist, sedermera häradsskrivare i Ängelholm. JOHNSON Hilding, född 1881son till sjökapten Oscar Johnson, sedermera ingenjör i Hälsingborg. ROHLIN Karl, född 1880, son till handl. Rohlin. emigrerade sedermera till USA. LARSSON Karl Georg, född 1881, son till manufakturhandl, August Larsson, Falkenberg. mittraden sittande: SVENSSON Sten, född 1880, son till bokhandl. Lars Svensson, sedermera rådman i Falkenberg. stående: ANDERSEN Martin, född 1879, systerson till äggexportören och konsul Lars Andersen i Falkenberg. LARSSON Ragnar, född 1878, son till manufakturhandl. August Larsson, sedermera ingenjör och tegelbruksägare bosatt i Stockholm. RUNNERSTRÖM Gösta, född 1880, son till källarmästare C.V. Runnerström. sittande: ROHLIN Olof, född 1878, son till handl. Sven Rohlin, sedermera manufakturhandl. senare bosatt i Borås. Bortre raden stående: ANDERSSON Henning, född 1876, son till veterinär J.A.Andersson, avled ung. ANDERSSON Ernst, född 1878, son till urmakare J.A.Andersson, sedermera urmakare och cykelhandlare. LUNDSTRÖM Ossian, född 1877, son till konditorn och krögaren Carl Johan Lundström, sedermera målare och bosatt i Falköping. ANDERSSON Axel Gottfrid, född 1879, son till veterinär J.A.Andersson, emigrerade sedemera till USA. BENNEDIC Carl, född 1880, son till byggmästare N.P.Bengtsson, sedermera överste och bosatt i Stockholm.

Främre raden fr. vänster sittande: DAHLQVIST Gustaf, född 1879, son till manufakturhandlanden O.Dahlqvist, sedermera häradsskrivare i Ängelholm. JOHNSON Hilding, född 1881son till sjökapten Oscar Johnson, sedermera ingenjör i Hälsingborg. ROHLIN Karl, född 1880, son till handl. Rohlin. emigrerade sedermera till USA. LARSSON Karl Georg, född 1881, son till manufakturhandl, August Larsson, Falkenberg. mittraden sittande: SVENSSON Sten, född 1880, son till bokhandl. Lars Svensson, sedermera rådman i Falkenberg. stående: ANDERSEN Martin, född 1879, systerson till äggexportören och konsul Lars Andersen i Falkenberg. LARSSON Ragnar, född 1878, son till manufakturhandl. August Larsson, sedermera ingenjör och tegelbruksägare bosatt i Stockholm. RUNNERSTRÖM Gösta, född 1880, son till källarmästare C.V. Runnerström. sittande: ROHLIN Olof, född 1878, son till handl. Sven Rohlin, sedermera manufakturhandl. senare bosatt i Borås. Bortre raden stående: ANDERSSON Henning, född 1876, son till veterinär J.A.Andersson, avled ung. ANDERSSON Ernst, född 1878, son till urmakare J.A.Andersson, sedermera urmakare och cykelhandlare. LUNDSTRÖM Ossian, född 1877, son till konditorn och krögaren Carl Johan Lundström, sedermera målare och bosatt i Falköping. ANDERSSON Axel Gottfrid, född 1879, son till veterinär J.A.Andersson, emigrerade sedemera till USA. BENNEDIC Carl, född 1880, son till byggmästare N.P.Bengtsson, sedermera överste och bosatt i Stockholm.

Från 299 kr
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.

Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.

Från 299 kr
39 40 41 42

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår