Väringe. Det nya godsmagasinet med lastbryggor. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Från 299 kr
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Forsbacka järnvägsstation, öppnades av Gävle-Dala Järnväg 1 december 1860, då under namnet Margretehill. 1 juni 1894 ändrades namnet till Forsbacka. I början av 1890-talet saknades plattformen som syns till höger här i bild, samt väggen på den lilla utbyggnaden framtill på stationen. Det stod då även en semafor vid främre hörnet av stationsplattformen, som här är borta. Bangård.
Väring. Väring nya stationshus. Togs i bruk 14/10 1948. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Logen Margareta i demonstrationståg på Stortorget i slutet av 1890-talet. Utanför Kappers raksalong står Kappers dotter Anina, syster till järnhandlare K.J. Wibergs fru, född Olga Kappers. Polisen är konstapel Norén. Vid x går den gamle nykterhetskämpen Hall. Alfr. Jonssons båda hus till vänster.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychou (Lychow). De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychou. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychow. De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychow. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
En Christina-dag på Ed från mitten av 1890-talet med följande gäster: På mors högra sida kronolänsmannen E. Lundgren, som nr 3 och 4 därifrån konsul och fru Bothner samt längst bort postexpeditör Bladin, på mors vänstra sida kaptenen M. Sandels med fru och längst bort stationsinspektoren N. Larsen. För övrigt sommargäster med barn från Fredrikshald och Kristiania.
Text på kortets baksida: "Nuvarande komminister Viktor Södergren vid Upsala Domkyrka, född i Uddevalla vars 5-klassiga läroverk han genomgick på 1890-talet blev student vid Göteborgs latinläroverk. Han var rikt begåvad å huvudets vägnar. Hans bror o 2 systrar, den ena småskollärarinna i Uddevalla, bo därstädes. 1925 9/10 K. A.".
Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och rakar sig. Framför den rakande ynglingen hänger en strigel på en krok. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja.
I kompaniet i Karlberg söndagsmorgon i maj månad 1895. Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och tvättar sig. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja. Närmast i vänster G. A Mannberg.
Kvarnbergsfest. Damen längst fram till höger med vitt förkläde heter Marta Jonsson ("Västtjärs"), damen till vänster om henne heter Berta Johansson (Lövgren), född i början av 1890-talet och bosatt i Kilafors. Till vänster om henne syns Anna Jonsson från "Pell-Pers".
I porten Johan Larsson, som köpte Kyrkängen av hustruns mor. En större ladugård uppfördes på den gamlas plats år 1895. I gårdshuset bodde på 1890-talet fotografen Isak Andersson. Han ordnade mörkrum i köket och i utbyggnaden bakom fanns ateljén, som t o m hade fönster i taket. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Maskin Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskindel. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.