Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenskolan. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg.
Från 299 kr
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
Istorps kyrka i Marks kommun sedd från sydväst. Kyrkan har troligen ett medeltida ursprung men byggdes om och till år 1734. Idag präglas exteriören till stor del av ombyggnaderna under 1800-talets första hälft. Kyrktornet i väster uppfördes 1805 och murades om 1841 då det försågs med nuvarande lanternin.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Mariedals gård vid Danska Vägen i nuvarande kv Forellen. Huset uppfördes 1911 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Beställare var trädgårdsmästare August Sandgren. Bilden är tagen mot väster och som synes var omgivningarna då helt rurala. Till höger ur bild går Danska vägen och på andra sidan ligger Påskberget. Sandgrens
Vykort, "Varberg - Torggatan". Gatan ses mot väster med kv Hattmakaren t h närmast i bild och därefter kv Apotekaren . Tv Smedmans uraffär, t h A Hallings Möbelaffär och i kv Apotekaren på hörnet syns Gustaf Björkströms fotoateljé. Den var inredd på ovanvåningen där markiser är utfällda.
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Avbildning av den praktfulla och vackert utsmyckade kyrkan i Stockholms slott, inredd med mycken bekostnad år 1694 av den stormäktige konungen Karl XI (interiör mot väster) || Högkoret i Stockholms slottskyrka, som den mäktige konungen Karl XI lät inreda med mycken omsorg och kostnad år 1694 (interiör mot öster)
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Sommaren 1964. Utsikt från trappa i söder, väster äppelträd och vinbärsbuskar. På andra sidan berget hallonbuskar. Till höger den stora björken som nu är enorm och snart ska bort, berså med vita möbler. Morfar Erik lade gärdesgården av sten hela östsidan och del av sydsidan.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Kyrka. Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Västra postejen, innerväggen mot väster före skyddstakets uppförande; delar av andra, tredje och fjärde våningens murverk. Mitt i bilden en skottglugg i tredje våningen. Foto M.O. 1933. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Här pågår anläggningsarbetet med den nya bansträckningen söderut från Varbergs station. Bilden är tagen väster om kvarteret Prästgården och i bakgrunden syns missionshuset i kv Skepparen. Järnvägsarbetarna använder handredskap och jordmassorna fraktas i vagnar som går på räls. Den nya sträckningen invigdes 1920.
Vykort, "Järnvägsstationen. Varberg." Bilden är tagen från Eskilsgatan mot stationshuset i väster. Gatan är utformad enligt dåtidens stadsideal som en aveny, dvs bredare än övriga gator, trädkantad och leder fram till ett speciellt mål - i detta fall stationen. Gatan mynnar i en rundel framför stationsentrén där resenärerna kunde stiga på och av sin skjuts.
Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.