Smedbyn i Huskvarna, De låga husen på båda sidor om Smedbygatan byggdes i mitten av 1700-talet för de smeder, som där hade sin "manufaktur". Idag har många konstnärer sin verksamhet där.
Från 299 kr
Bäreberg. Kyrkan av sten har medeltida ursprung men förlängdes mot öster med ett tresidigt kor och breddades vid en omfattande ombyggnad 1741. Tornet tillkom 1747-48. Altartavlan är målad 1753. Predikstolen från 1700-talet förra hälft omändrades 1764.
En timrad förrådskasse innehållande lerråvara till en keramikverkstad, det Sophska krukmakeriet. Anläggningen framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Krukmakeriet anlades i mitten av 1700-talet.
Sågarbo herrgård som låg intill Brämsand, där familjen Brundin hade sista sommarstället innan Elna dog. Det är en herrgård från 1700-talet, där Gustav III:s mördare Ankarström höll sig dold för jagande polisuppbåd. Familjen Brundin sitter på trappan.
Området söder om Fässbergs kyrkogård, alldeles intill "Fässberget". Den röda stugan "Kaffekvarnen" från 1700-talet har en källare med stenvalv och har ev. förvarat kyrkböcker. Huset behandlades av Länsantikvarien 1995.
Flygfoto av Heljered Sörgård "Rättarns" "Oskars" troligtvis 1940-tal. I mitten av fotot med stort träd ses det gamla boningshuset från 1700-talet. Till höger ses det nya boningshuset byggt 1932.
Långsidan på kyrkan. Ullene annexkyrka är medelstor, byggd 1847, har mycket låg tornspira. Den gamla kyrkan har haft längre och smalare kor. Kyrkan skall inom socknen till 1700-talet funnits söder ut i Åsaka.
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
fontän, skulptur, fotografi, photograph
Bahus Lähn.[Kartografiskt material]
Tidersrums kyrka
Svanshals kyrka
Gammalkils kyrka
Grundsunda kyrka
Resele kyrka
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.