Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Från 299 kr
Högsjö kyrka. Exteriör, nya kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka, sommar. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Bäckgatan mot öster, innan järnvägen 1920 fick sin rakare sträckning söderut. Första huset t v, var först hyreshus i början på 1900-talet och kallades Hedinska huset. Därefter hade en herr Silvander matservering där, som revs när järnvägen anlades där. Andra huset är Gerlachska stallarna och därefter bostadshuset från 1891 (revs 1977). Huset som skymtar t h är Missionskyrkan. I förgrunden ses trädgården till fastigheten Fästningsgatan 3 som togs ned på 1960-talet.
Jazzorkester med ynglingar som spelar i en lokal med stora spröjsade fönster (Societeten). Från vänster: trummor Evert Nilsson, banjo Valter Nilsson "Vallan", klarinett Valter Åsberg, piano Hjalmar Östin, fiol okänd. Ungdomarna hade en orkester vid slutet 1920-talet - början 1930-talet och brukade spela på dansbanan vid Tivedsstugan på Gamla Påskberget. Valter Åsberg grundade så småningom "Valters" en dansorkester som brukade spela i Nöjesparken. (Se även bild nr GB2_2877.)
Foto av Hans Rydbergs farfars hus, byggt i början av 1900-talet. Fr. v. ses utanför grinden Alfred Rydberg (farfadern), innanför staketet: Erik Rydberg (fadern) med sonen Tor Rydberg f. 1907. Utanför staketet nr. 4 fr. v. Oskar Rydberg (Kusin till HR), nr 5 fr.v: Annie Rydberg (farmodern), därefter ett par mostrar till Hans Rydberg, vid källartrappan Julius Rydberg. På trappan: Hans Rydbergs mor Mimmi Rydberg med sonen Bengt i famnen. Fotot taget 1909.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Skåp i alrotsfaner, 1700-talets början. Möbelnn fanna i huset Stortorget 38 i Kalmar, vilket dåvarande lektor Sjöbring på 1850-talet köpte av en krögaränka Lundkvist. Säljeskan förklarade att skåpet måste följa gården varför Sjöbring, gav 50:- kr för det. Sengustavianskt severingsbord i mahogny med mässingslister. Från biskopinnan Sjöbrings föräldrahem, professor C.G. Rogbergs i Uppsala.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Trappan sedd från dörröppningen. Steg av ett skift på flatan under, ett rullskift över. Spindel av halvcirkelformig formsten. Planer av kalksten.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Fynd av trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Foto Ing. Bengtsson.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Gården Siken i Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader kring en stenlagd gårdsplan, där en kvinna och ett litet barn befinner sig. Vällingklockan sitter fortfarande kvar på gavelnocken bortanför mangårdsbyggnaden. Sådana användes före urens tid på större gårdar för att signalera arbetsdagens början och slut eller samla gårdsfolket. Under 1890-talet ägdes gården av James Dickson och det var här han först anlade stuterei samt rid- och körskola innan han flyttade verksamheten till Tjolöholm på andra sidan Kungsbackafjorden. (Se även bild nr VMA8653_45a)
Skeppsbrott, troligen Öland (Köpingsvik?) Foto Nils Kreuger c:a 1900. Ur Kreugers dödsbo. Dovre av Brantevik, byggd i Tvedestrand 1885. Hon var på 434 bruttoton och inköptes till Sverige 1905. Hade i början av april 1911 på resa Simrishamn - Mönsterås i barlast ankrat i Blårörsviken n. om Borgholm för den hårda stormen. 3/4 brast båda ankarkättingarna och fartyget drev upp i viken och strandade. Skutan blev vrak och kondemnerad i Kalmar. Höggs senare upp.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Skolbarn från Gamla Liveredsskolan (födda 1918-1919) står utomhus i Kållered. Ingrid Larssons (albumets ägare) bror Bengt (från Bölet) finns med i bild. Skolläraren är Birger Ahlström (1875 - 1950). I bakgrunden ses Gamla Liveredskolans lärarbostad som ligger vid nuvarande Streteredsvägen 59. Byggd i början av 1930-talet. Till vänster bodde folkskollärare Ahlstrand i två våningar, till höger bodde småskollärare Greta Hernqvist i en lägenhet och ovanför henne bodde folkskollärare Jessie Thölén i en större lägenhet.
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.