Högsjö kyrka, interiör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Från 299 kr
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Medlemmar i Linköpings Roddklubb i sina 4-åriga kapproddbåtar. Platsen är Stångån nedströms Nykvarns sluss. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men kunde efterhand köpa egna både 4-åriga och 2-åriga flytetyg. Roddklubben hade verksamhet till åtminstone 1896. Enligt påskrift var vid tiden för bilden Wilhelm Rolén klubbens ordförande, Viktor Lindeberg dess vice ordförande och roddchef samt Georg Isaksson föreningens sekreterare. Vi får förmoda att dessa herrar återfinns bland roddarna.
Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri. Långt bord med rullband. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Soffstoppning. Fotografens ant: Karlstads Tagelspinneri. Karlstads Tagelspinneri startades år 1904. I början tillverkades endast tagel för stoppningsändamål, men utökade redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av borstbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytande för det s k "Hairlook", där tillverkningen övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar i soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustrin. Källa: Redaktör B. wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.