Vy från Brunn 1871. Bilden tagen från platsen där nuvarande slaktare Petterssons fastighet står. Det mångkantiga huset är spruthuset, stående mitt på torget till mitten av 1950-talet. Det ägs nu av Einar Lundbergs sterbhus. Den vita byggnaden byggdes 1850 av handlanden Hedenström som affärslokal, nu (1985) ägd av Gunder Hedblom och används som bostadshus, tidigare fanns där en läkarmottagning. Högra byggnaden är Norrgårds. Vägen till Rångsta går mellan Norrgårds och staketet. Det instängda området med potatisland är tomten där fotograf Erixons fastighet stod, nu riven med väg över tomten. Huset till vänster finns ingen uppgift om.
Från 299 kr
Karlslund har likt andra fastigheter i Hejdegårdens östra delar burit skilda gatuadresser. Det flesta orsakat av Ekholmsvägens utläggning i området men även av andra fysiska förändringar. Vid fototillfället 1961 angavs för Karlslund Forshemsgatan 8. Tidigare och senare kan för samma fastighet nämnas Risbrinksvägen 6 och 32 samt Ekholmsvägen 13. Huset uppfördes redan år 1867 och kom efterhand att disponeras som så kallad arbetsinrättning och senare fattigvårdsinrättning och rätt och slätt fattighus för nödställda i S:t Lars församling. Efter fattighusepoken ändrades verksamheten till ålderdomshem. Huset revs vintern 1968-1969.
En vy från Linköping som kan kräva sin förklaring även för den som är väl förtrogen med staden. Utsikt från fastigheten S:t Larsgatan 31 med kameran riktad rakt österut. Således visar området närmast betraktaren den bakgård i kvarteret Doppingen som till vänster begränsas av varuhuset Tempo (nuv. H&M) utmed Nygatan. I blickfånget pågick i stunden någon festlighet vi inte närmare kan redogöra för. Men väl kylslaget för en karuselltur kan konstateras. På platsen för marknaden kom något längre fram i tiden att resas varuhuset Domus (nuv. Gränden). Notera gärna Ebenezerkyrkan bortom karusellen, förvånansvärt sällan avbildad. Vintern 1963.
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Vattentornet sett från bergknallen vid Bockhornsvägen vid sidan av Vistvägen. Fotot publicerades i oktober 1957. Vattentornet i Linköpin under uppbyggnad. Tre barn står och tittar på byggarbetet. Linköpings vattentorn ligger på en höjd i området Majelden i stadsdelen Ramshäll, och är väl synligt från stora delar av staden. Vattentornet stod klart år 1958. Det genomgick under år 2009 en omfattande renovering, främst av ytterväggarna i betong. Torn. Barn. Byggarbete. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ågatan 37 och Klostergatan 23 i Linköping bildade i äldre tiden en fastighet. I ett lagt förslag att räta Ågatan skulle den tilltänkta sträckningen passerat genom tomten men av detta blev intet. Detta och inte minst den senare tiders rivningar i området har återkommande hotat husen in i vår egen tid. Den bortre längan revs mycket riktigt kort efter bildens tillkomst 1987 men den främre huskroppen räddades efter en infekterad tvist mellan kommunen och en då aktuell exploatör. Nedgånget och efter en brand återstod inte mycket av huset men efter återuppbyggnaden har fastigheten skänkt glädje som restaurang och är för Linköpingsborna väl bekant som Gula huset.
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Tinnebäckens flöde utmed området Sandbäcken i Linköping. Det var ingen slump att fotografen sökte sig till ett av bäckens större fall just våren 1924. Året bjöd på ett särdeles kraftigt vårflöde som i hela landet hamnade på vykort. Av lokalhistoriskt värde fick vi i detta fall även en god återgivning av den sällan avbildade huvudgården till fastigheten Sandbäcken. Den långa huslängan uppfördes ursprungligen omkring 1810 som bostad för bruksarbetare vid ett då nyanlagt tegelbruk på platsen. Huset kom över tid att om- och tillbyggas för att slutligen rivas 1958.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Ett fruset ögonblick från Linköping 1903. Vy från det sedermera utlagda Vasatorget med blicken vänd rakt österut. Vid tiden var som synes ännu inte heller Vasavägen utlagd i området. En idé som snart skulle bli en verklighet var dock stadens nya teater. Här ser vi teaterbyggnaden till fullo rest men ännu i avsaknad av sin gulmenade puts. Från vänster ser vi för Linköpingsbor välbekanta byggnader i Miljonpalatset, i fonden Överstehuset med grannfastighet och invid teatern Brandstodsbolagets vid tiden helt nyligen färdigställda kontor. Övrigt att notera i bilden är att stadens sanitetsproblem nu tagits på allvar och att stora resurser nedlades på funktionella avloppssystem.
Motiv från Lindhem i Linköping. Det lilla bostadsområdet inom dagens stadsdel Gottfridsberg började bebyggas vid det sena 1800-talet och låg till en början utanför stadsgränsen. I frånvaro av stadens regelverk kunde här en mer oreglerad bebyggelse växa fram som inte sällan är svår att följa i detalj. Även gatunätet i området har förändrats över tid. Här en vy från nuvarande Duvgatan mot Blomgatan 12 följt av nummer 14. Blomgatan 12 kvarstår ännu och utmärker sig med ett gatunära läge. Odaterad bild från omkring 1915.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Defekt men lokalhistoriskt intressant fotografi. Nedslag i den så kallade Disponentträdgården i Ljungsbro, en vid tiden för bilden nyligen anlagd frukt- och bärodling för Cloettas behov. Odlingens namn etablerades sannolikt först efter att företagets direktör låtit färdigställa sin nya bostad i området. På bilden ses den under uppförande vid odlingens norra sida. Bostaden stod inflyttningsklar 1902, vilket daterar bilden. Anm: Fotografiet ingår i fotografen Arthur Möllmans (1882-1979) samling. Denne var verksam i Linköping först 1923, varför egentlig upphovsperson kan sökas till hans dåvarande arbetsgivare Josef Röding (1877-1947), men mer sannolikt dennes företrädare John Bergqvist (1874-1953).
Åttingstugan under Brokind var uppenbarligen ännu bebodd när fotografen passerade en sommardag 1904. Källorna ger dock inga tydliga besked om vem eller vilka som vid tiden drog nytta av det vackra läget. Eggebynäs Lillgård, som var gårdens egentliga namn, var del av godset Brokinds ägor. I mitten av 1800-talet hade egendomens ägare inlett en rationalisering av området. Gårdarnas brukare avhystes eller fick se sig bli drängar när bruket av byns mark lades direkt under herrgården. Vem som kvinnan vi skymtar än var, räknades hon således till godsets arbetsfolk utan rätt att i någon större utsträckning bruka jorden.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.