Här ser vi hela den stora vinkelbyggda ladugården från 1910. Det är nog fähus i hela ladugården från ladan och fram på gaveln, det är 3 gödseldörrar på baksidan (en syns dåligt) samt en mitt på gaveln. Även vinkeln verkar ha innehållit fähus. Den måste ha varit äldre, för spåntaket är redan lappat. Hela denna fina ladugård brann ner 1976 och en ny för tiden modern ladugård byggdes 1977.
Från 299 kr
Masse har stått på landsvägen Körkakarskväiar utanför Hallgrens bostadshus och tagit den här bilden upp mot Hallbjäns kvarn. Vi ser Hallgrens lilla bulladugård med halmtak, vilken sannolikt blev uppförd när denna boplats etabelerades omkring 1850. På baksidan står en bulbod som kan vara äldre än bulladugården. Till höger står en enkel resvirkesbod som nog är tämligen nybyggd. Namnet August måste vara fel, det skall vara Anton.
Detta ställe uppe på backarna kom till vid 1800-talets mitt. Det består av en liten manbyggnad i sten, senare utbyggd längs baksidan med kök och verkstad under spåntak. Till höger står en flygel med brygghus av ett inpanelat bulhus och en källare i sten under faltak. Bakom skymtar ladugården och ladan under halmtak. Räcktunar avgränsar tomten mot de mycket magra åkrarna i förgrunden. Men: Det tycks ha funnits en gårdpart här tidigare, Bild 999.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Ladugården var imponerande och Masse tog en bild även från baksidan. Man ser att byggnaden innehåller 3 fähus genom de tre gödseldörrarna. Gissningsvis var det stall på gaveln och två kohus i mitten, sedan kom ladan. Frågan är om ladugården är totalt nybyggd? Den kan innehålla merparten av de gamla stenväggarna men med nya öppningar och foderloft, den lilla luckan längst t h verkar vara från det äldre skedet. Invid ladan står en halmstack som tydligen inte gick åt till taket.
Det har funnits ett par kvarnar av denna märkliga typ i Hablingbo, varav en ännu finns kvar - flyttad till Bungemuseet. Den som står på museet är daterad 1794. Kvarnen är 8-kantig och i barockform. Den formen behövs inte, utan uppenbarligen har man lekt när man byggt. Kvarnen är av holländartyp, där den s k hättan, taket-våningen, är vridbar upp i vind med hjälp av kvarnhästen med hjulet på baksidan. Kvarnen är helt unik, vilket Masse uppenbarligen insåg och tog två bilder.
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Gamla telegrafen, revs 1966-1967. Baksidan fr. söder. Telegrafen hade länge sina lokaler i träkåken mitt emot Centralstationen på Järnvägsgatan 20. Telegrafverket och posten hade omväxlande första och andra våningen. Genom ägobyte förvärvade Telegrafverket tomt 13 i Kv S:t Staffan vid Bryngelsgatan, och nybyggnad där var klar 16 juli 1960 då Järnvägsgatan 20 upphörde att vara telegrafstation. Falköpings postkontor hade flyttat tidigare, nämligen 1929 och då till byggnad i samband med Stora hotellet i Kv Midgård vid Bryngelsgatan.
Telekommunikationskonferens 1947 på Ambassador hotel i Atlantic city . På bilden syns Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky som andra person nerifrån i högra raden. Märkt på framsidan: "Meeting of herds of delegations International telecommunications conference Ambassador hotel Atlantic city N.J. July- 1947" Märkt på baksidan: 14353 166 S. Virginia ave. Atlantic city, N.J. Photo by Fred Hess & son, 166 S. Virginia ave. Atlantic city, N.J. Gruppbild av deltagarna i internationella telekommunikationskonferensen i Atlantic City sommaren 1947. Se även Tekniska Meddelanden nr 1/1948. Acc. Nr. Telemuseum 14353.
Skrivet på baksidan: Familjen Johannes Jansson på Björund, Gy s:n i Värmland Sittande fr. höger: "nämndemanemor" Sofia. Samuel (död vid gruvolycka i USA) Johan (emigr. t. Amerika) Stående fr. höger: Nämndeman Joh. Jansson. Nils (tog sig namnet Berglund, ägare av Jådenegården). Adolf (hemmanig. i Halland, Tveta) Äldsta sonen saknar: David (agifä). Tre döttrar saknas: Maria (apotekare, Utask.) Amanda (g.m. J. Persson, Karnås, Kila) Hanna (USA)
Text på baksidan av bilden: "1011 b. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 2 över Kongokrokodilens montering av konservator Hilmer Skoog å Göteborgs musei gård juli 1918. Skinnet skänktes 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918). Priset på monteringsarbetet i förstklassigt skick är 250 kronor. De 4 fotografierna gåva av Skoog till Uddevalla musei intendent Knut Adrian Andersson 16/8 1918."
Skrivet på baksidan: In the few extant Swedish ship´s drawings from the early 1700´s the profusely detailed illustration of the over-water hull´s ornamentation, frequently as here nicely tinted, stands in dazzling contrast to the sparse account for the ship´s lines proper, these being marked under the water line by only a profile line and section to a midrib. Did the Admiralty´s master shipwrights then apply the method of "building on one rib"? Drawing of the 70-gun frigate Nordstjernan. "This depiction is in the Royal Colledium on the 21st day of may A.D. 1702 approved". Archives of the Admiralty Collegium.
Skrivet på baksidan: Omstående fotografi återger en oljemålning på duk storlek 29 x50,5 cm. signerad ned till höger "Grimelund" och till vänster påskriven med färg "Gullholmen 21/7 75" Målningen är en frisk naturstudie av den norske målaren J.M. Grimelund född 1882, död 1917. Denne norske målare, som är representerad i Luxembourg-museet och i Nationalgalleriet i Oslo och Bergens Faste Billedgalleri, åtnjuter i sitt hemland gott anseende såsom konstnär. Göteborg den 26 augusti 1946. Axel L. Romdahl
En kvinna i dräkt från Bohuslän står med en korg i famnen och tittar på betraktaren. Kvinnans hår och kjol fladdrar i vinden. Bakom henne står en man iklädd uniformsjacka och sydväst och röker pipa. På marken bredvid dem står en korg med fisk. I bakgrunden syns en skärgård med båtar. Konstnärens signatur är tryckt i nedre vänstra hörnet, i nedre högra hörnet står "Bohuslän". På baksidan står "Svenskt Nationalkort No 58. Made in Sweden, Copyright"
Skrivet på baksidan: År 1670 gjorde fransmannen Arnould på uppdrag av Colbert en studieresa till varv i England och Holland. I sin rapport beskrev han med ord och teckningar, hur man i Holland vid skeppsbyggnaden började med bordläggningen och när skalet till underskrovet blivit färdigt högg man till spanten efter detta. I England liksom i Frankrike började man däremot med spanten och utförde i andra byggnadsetappen bordläggningen på det färdiga spantskelettet. Teckning av Arnould i Biblioteque Nationale, Paris.
Kalmar slott sett från Stadsparken. Påskrift baksidan: "Kalmar 13/7 1912. Hjärtligt tack för vänliga kortet, som gladde mig mycket. V g hälsa din Fru och lilla fröken och alla dina släktingar som jag har nöjet känna. - Som jag ännu icke fått något fotografi öfver mitt sommarresidens på Öland så sänder jag härmed en vy af K[almar] slott, hvilket det närmast liknar. Jag lefva där i olympisk ro. Din solbrynte broder R R B"
"Rector i Umeå" enligt påskrift på baksidan. Detta foto föreställer förmodligen Paul Peter Waldenström. I Svenska män och kvinnor (1955) finns ett foto på en äldre P. P. W. I texten står W var (...) lektor vid läroverket i Umeå 1864-74 och vid läroverket i Gävle 1874-1905. Kanske togs fotot i samband med disputationen i Uppsala 1863 eller prästvigningen 1864 (ingen ledtråd om fotograf på visitkortet, vilket förutom visitkortets enkla utseende också är typiskt 1860-tal). Paul Peter Waldenström föddes 1838.
C. Bloch, munk. CarlBloch, (1834-1890), dansk målare och grafiker. Text på framsidan: Nordiska konstnärers arbeten. Cabinet Format. Johannes Jæger, kongl. hoffotograf. Stockholm. Drottninggatan 5. Text på baksidan: Johannes Jæger, kongl. hoffotograf, fotograf vid svenska Nat.- Museum, Stockholm. Stort lager af Fotografier efter Nordiska Konstnärers arbeten och konstskatterna i National Museum. Vyer af Stockholm och omgifning. Atelier för porträttering och fotografering af Landställen, Kartor, Maskiner, Handskrifter samt Konst- och Vetenskapliga föremål.
En man. Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Son till personerna på bild 1 (Per Johan Johansson och Maria Katarina "Maja Kajsa). Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Död 5/6 1968 i Örebro där han sist var bosatt på Viktoriagatan 11. Bilden är en avfotografering av ett fotografi där på baksidan står antecknat "Karl David Johansson, 9 dec. 1905". (Maria W. har denna papperskopia kvar.) Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.