Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Bortom parken ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. 1890-talets mitt.
Från 299 kr
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
Porträtt av August Lodin. Född i Linköping år 1800 som son till medicine doktor Johan Lodin och dennes hustru Engla Carolina Wendtland. I vuxen ålder inledde August en militär karriär som kröntes med titeln auditör vid Kungliga Wendes artilleriregemente. Från 1851 logerade han på Nybble frälsegård i Vikingstad. På 1870-talet bodde han en kort tid hos släktingar på egendomen Duseborg i Gammalkil. Från 1873 till sin död 1878 hade han Skänninge som hemort.
Chefens för Kungliga Smålands artilleriregemente Överste Jaques de Laval jordafärd den 20/3 1899, passerar förbi Hovrättstorget. Kring likvagnen en hedersvakt av åtta kaptener Den anspända I divisionen har uppmarcherat på Hovrättstorget i Jönköping. Ett anspännt batteri och II divisionen till fots följer i processionen. Personalen är i storparad: attila med kartuch och knutskärp, kebby med plym. Hästarna ha valinappel, flaggorna hade då ännu unionsmärket. (J.h Kamratföreningens Smålands artilleristiska årsbok 1948, sid 61-75.)
von Essen, Sigrid (Siri), 1850-1912, skådespelerska. E. var anställd vid de kungliga scenerna och Nya Teatern i Stockholm åren 1877-1882. Giftermålet med August Strindberg (1877-91) ledde till att hon avbröt sin yrkeskarriär. Ett mångsidigt och fascinerande porträtt av E. ges i Strindbergs märkliga självbiografiska roman "En dåres försvarstal" (1887-88). Efter skilsmässan arbetade E. som teaterpedagog i Helsingfors. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=164605
"Börje Friberg har ett förflutet som högbåtsman inom Kungliga flottan. - Jag har bott här i Lindome i många år. Jag trivs bra och tycker centrum är bra, säger han. Men det har blivit för jobbigt med hus och trädgård, så jag funderar faktiskt på att flytta till lägenhet i centrala Göteborg. Svårigheten är att hitta något, som passar." År 1984. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Här tågar Flottans Musikkår under ledning av Ivar Widner. De är vid hamnen och båtar ses i Arbogaån. Det långa horisontella röret hör till Centralföreningens silo. Publik och hamnmagasin till vänster. Flaggorna är hissade. Musikkåren är i Arboga för att delta i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. En stor publik samt stora delar av den kungliga familjen och höga politiker och tjänstemän kommer att närvara.
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och delar av den kungliga familjen, närvarar. Här är en uppbyggd scen, framför Rådhuset. Konungen mottager Kungssången, som spelas av Livgrenadjärregementet (I3) från Örebro. De står uppställda på Stora torget (utanför bild). Bakom kungen står prins Wilhelm och intill honom landshövding Valter Murray. Till vänster, efter de båda uniformerade männen, står borgmästare Wilhelm Wester (mörk överrock) tillsammans med sin hustru (vit hatt). (Arbogautställningen pågår samtidigt. Kungen ska hinna med ett kort besök där också).
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.
Gustav III - 1771-1792
Stockholm 43:1
Gåvan består av en porträttsamling med visitkort och kabinettskort från personer med anknytning till kungliga sjökrigsskolan. Den består av en arkivlåda av papp i bokform som är klädd i röd läderimitation med en lås i mässing. Titeln är inpräglad på dess rygg. Kartongen innehåller en samling av 20 lösa blad av tjock papp där porträttfotograferna är infäst med metallklämmor. Varje bild är försedd med en bildtitel bestående av den avbildades namn och tid på Sjökrigsskolan. I varje box finns en förteckning med en maskinskriven avskrift av bildtexterna.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Den 19 augusti 1837 var ingen vanlig dag utmed landsvägen mellan Ödeshög och Mjölby. Självaste kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I, var på hemresa från Tyskland och den långa resan krävde naturligtvis en rad uppehåll för mat och sömn. Ett av dem inbjöds av general Gillis Edenhjelm och hans maka till Kylebergs säteri. Vägen mot säteriet var dock för smal för det kungliga följet, varför de lät uppsätta ett stort tält vid Östad gästgivaregård nära Väderstad och i underdånighet inbjöd kronprinsen till en tidig middag. Händelsen gav anledning att ihågkomma tillfället genom bildens minnessten som restes invid Kvarntorp.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.