Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Från 299 kr
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Seby gravfält, runstenen. Inskriften lyder: "Ingjald och Näf och Sven, de lät resa stenen efter Rodmar, sin fader" Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Här är stor markbearbetning på gång med stensläp t v dragen av en häst med föl och jordfösa t h dragna av ett tvåspann hästar. Sannolikt tar man bort den gamla vägbanken, som gick snett ner från Kauparve norra part till söder om Hallsarve och lägger den till åkern sydväst om gården. Gården finns bakom det större trädet och grannparten syns över det högra hästspannet. T v skymtar Lausbackar. Personerna bör vara far och son Johan Petter och Karl Johan Karlsson t h och möjligen Hans Pettersson Kauparve t v.
Under det sena 1800-talet kom skolhusfrågan att bli alltmer brännande i Linköping. Under århundradets sista decennium hade barnen i stadens folk- och småskolorna nått över 1 200 elever som undervisades i spridda och långt från alltid i ändamålsenliga lokaler. Efter intensiva överläggningar i skolrådet enades man till slut om ett krafttag och staden beslutade om ett rejält skolbygge på ett område söder om stadskärnan. Den nya folkskolan stod med sina 27 klassrum färdig 1898 och kom att få namnet Linnéskolan. Efter en brand 1923 kom skolbyggnaden att ges ett mer förenklat formspråk.
Sankt Anna gamla kyrka 1932. Kyrkan hade lämnats åt sitt öde efter att församlingens nya kyrka stod klar 1821. År 1844 köptes byggnaden av Thorönsborgs ägare, men det är oklart hur den användes i privat ägo. Kyrkans kor klarade sig under alla omständigheter bäst. De ursprungliga stjärnvalven kvarstod och vid en restaurering 1923 täcktes de med ett nytt brädtak. Kyrkans långhus lämnades naket för väder och vind. Vid 1960-talets senkomna restaurering var förfallet så långt gånget att man nödgades riva kyrkans västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från söder.
Porträtt av kammarherre Sigge Sparre med sönerna Sixten och Edvard. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i Paris 1860. Familjen Sparres östgötska anknytning ligger främst i Sigge Sparres ägarskap av godset Bjärka-Säby söder om Linköping, där man även bodde under åren 1860-68. Från år 1852 var Sigge Sparre gift med Adelaide Peyron och förutom sönerna Sixten och Edvard hade makarna två döttrar. Mest bemärkt av barnen blev sedermera Sixten som gått till historien med sin kärleksrelation till cirkusartisten Elvira Madigan som slutade i gemensamt självmord i ett skogsområde på ön Tåsinge i Danmark den 19 juli 1889.
Porträtt av änkefru Maria Nisbeth. Född som Maria Jacobina Barfoth i Skåne 1785 gifte hon sig 1810 med dåvarande kaptenen Johan Georg Nisbeth. I sinom tid utnämndes maken till överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping och från 1827 bodde makarna på Smedstad strax söder om Linköping. I hushållet fanns även fosterdottern Maria Elisabeth Wallenberg. Efter makens bortgång 1834 följde en lång änkeperiod på Smedstad för Maria. På ålderns höst flyttade hon till sin stadsgård i Linköping och där somnade hon in den 17 januari 1868.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
Sommaren 1953 tog Pelle Lind och Sven Wass med Firma Ljudreportage en inspelningsstudio i drift i Folktes hus. Bakom glasrutan ses Sven Wass stående och Pelle Lind. Musikerna på bilden är delar av Jörgen Olsens orkester. Studion var den enda söder om Stockholm och ansågs vara landsortens modernaste. Inspelning. Studio. Musiker. Musik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.
Ragnhild Boström, Sölve Göransson och Ulf Erik Hagberg med okänd i närheten av Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.