Eskelhem 14:1

Från 299 kr

År 1864 köpte källarmästare Anders Petter Andersson (välkänd under namnet Bonn på Druvan) den så kallade Wernerska trädgården. Wernerska var ett nöjesetablisemang vid Stångån i Linköping. Snickarglädjen fick flöda, han uppförde flera paviljoner. Paviljongen på bilden flyttade sannolikt till villa Vauxhall på Rundelsgränd 3 i Tannefors och blev ett lusthus. Därifrån flyttade lusthuset till Gamla Linköping år 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.

Från 299 kr

Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.

Från 299 kr

Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.

Från 299 kr

Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)

Från 299 kr

Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus. Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen. Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.

Från 299 kr