Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Från 299 kr
Här ser vi ladugårdens gavel och tröskhuset från beteshagen söder om gården. Ovanligt nog har gaveln portar till ladan, förutom de som sitter på långsidorna, se Bild nr 977. Ovanför portarna sitter en foderlucka till loftet. Fönstret sitter uppe i gavelspetsen, vilket var det vanliga, satt fönstret längre ner skulle höet innanför skymma ljuset. Även tröskhuset har portar, vilket betyder att vandringen är urriven och att man använder tröskhuset som vagnbod e dyl.
Här ser vi den stora ladugården sedd från norr. Den har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och är försedd med mängder av fönster på jämna avstånd så som brukligt var vid denna tid. Papptaket är särskilt imponerande, alldeles jämnt och slätt. Bara kostnaden för pappen måste ha varit betydande. Det finns tre ventilationstrummor, en stor nymodighet, sådana blev annars inte vanliga förrän under mellankrigstiden.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Vånevik. Fiskebåten Rubert av Vånevik. L 8,10 m, 27 fot. Br. 9 fot 10 tum. Byggd i oskarshamn 1937 av båtbyggare Pevén för fiskaren Karl Engström, Vånevik. E. brukar den till fiske med laxgarn och sillgarn kring Gotland och i södra Östersjön. denna typ och storlek är numera vanliga i trakten. Söderut och i Blekinge är de ofta något större.
Den medeltida kyrkan med sin karakteristiska profil sägs vara uppförd av Kung Läspe och Halte till minne av hans fars segrar vid Lena 1208. De tre tornspirorna lät kung Valdemar uppföra efter påskgudtjänst 1258. Kungslena kyrka vid Varvsbergets fot uppvisar en interiör, som genom valvens rika målningskonst ter sig ovanligt förnäm. Den nuvarande dekoren, som har ett underliggande skikt av figurmålning från 1400-talet, utfördes 1749 av mäster Risberg från Skövde. Dess huvudmotiv är det under karolinsk tid vanliga, frodiga bladverk, som kallades akantus.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggi samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1948. Motiv av George Stephenson 1781-1848. Engelsk ingeniör, lokomotivkonstruktör och järnvägsbyggare. Byggde 1822-25 den första järnvägen med slät räls Stockton-Darlington, och införde därvid den sedemera vanliga normalspårvidden. Byggde 1826-30 järnvägen Liverpool-Manchester. Deltog med det av honom och sonen Robert Stephenson konstruerade lokomotivet "The Rocket" i lokomotivtävlingen vid Rainhill 1829. I bakgrunden "The Rocket" och ett nutida strömlinjeformat lok. Till 100-årsminnet av Stephensons död. 1848-1948
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärken från F.N., 1955. Motiv av "Spirit of flight" symbol för flygning med världskarta och ICAO/ OACI. Den vanliga bården med United Nations på 5 språk. 10-årsminne av grundandet av den internationella civila luftfartsorganisationen. ICAO/ OACI. ICAO; akronym för International Civil Aviation Organisation (engelska). OACI; akronym för Organisation de l´aviation civile internationale (franska) och Organización de Aviación Civil Internacional (franska). "Förstadagsbrev" från F. N. stämpel F.N.'s loggan, lagerbladskrans från New York, från 1955.
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
'Svarttärna?, bo med 2 st ägg på marken bland stenar. :: Enligt bildtext: ''Äggen något mindre än vanliga tärnan och med en vattenfärg, som mera brunt än i bredvidliggande bon. Det fanns dessutom ett par svarta tärnor, som vara mycket närgångna, då foton togs. Som häckplats för svart tärna, skulle ju foton vara stridande mot deras natur''. :: Trrerligare bildtext: ''Ej svart tärna, bomaterialet alldeles för grovt'' = Paul Henricis anmärkning.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 96-105.'
'Svartmanat lejon. Text på engelska undre tidningsartikeln: Sex månader gammal lejonunge från Nandiplatån i Kenya. Denne uppvisades i Londons Zoologiska trädgård av Major C.S. Ramsay-Hill. Den är tämligen vänlig, men reagerar kraftfullt mot att få buren städad. I vanliga fall låter den sig behandlas och svarar fint på klappar, men åsynen av en skötare med en sopborste orsakar en scen. :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
Gånggrift i Kvarnome, Veddige. Gånggrifterna består av många kantställda stenar med takblock som bildar själva gravkammaren och en gång in tilll kammaren. De var vanliga under yngre stenåldern och denna tros vara tillkommen mellan ca 3300-3000 f Kr. Ursprungligen var den täckt av en hög, numera ca 10 meter i diameter, och kammarens innermått är ca 2,85 x 1,80 meter, avsedd för hela familjers gravar. Stenkammargraven kallas lokalt även Rumpelösa kyrka. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggie samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Åby affärscentrum i Mölndal. Åby Stormarknad i Mölndal. Åby affärscentrum är en modern affärsbyggnad med många olika affärer ordnade under samma tak. Där finns speceriaffär (Åby Stormarknad) radioaffär, konditori, ekiperingsaffär m.fl. En "stormarknad" har ett rikt sortiment av varor och vänder sig gärna till en större kundkrets. Oftast kommer kunderna dit i bil och köper då en större mängd varor. Därför kan en stormarknad oftast hålla något lägre priser än vanliga affärer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.