Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Från 299 kr
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Till vänster ses sädesmagasinet från 1897 med vädringsluckor under taket. Den har troligen en vagnbod i bottenvåningen. Ladugården är ungefär jämnårig med magasinet med fähusdel till vänster och lada till höger. Byggnaderna står ännu kvar, ladugården är urblåst och ombyggd till rotfruktsmagasin.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Ytterligare en bild på tröskhuset, där mer av dragbommen syns i öppningen. Hela det vidbyggda huset kallar Masse för magasinet, men det var bara magasin uppe. Den stora utåtgående porten tyder på att det är en vagn- och redskapsbod där inne. Se Bild 552.
Brudluckan är på insidan försedd med huggna omfattningar och ett flackt korgbågigt valv som bär upp gavelspetsen. Invändigt finns ett tunnvalv. Vindsutrymmet ovanför är slutet och inte tillgängligt. Golvet täcks av f d gravhällar i sandsten. Utanför brudluckan skymtar sockenmagasinet, ditflyttat från nuvarande skoltomten när skolan byggdes 1897. Magasinet är här ännu ursprungligt i bulteknik.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1905. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Ekbergs bostadshus skymtar i grönskan. Vy från Lindersfjärden.
Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1908. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Bakom dessa byggnader ses Ekbergs bostadshus, uppfört omkring 1875. Vy från Lindersfjärden.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Ödeshög station. Fågelsta-Vadstena-Ödeshög Järnväg, FVÖJ. Anlades 1887 och öppnades 1888. Övergick till Mellersta Östergötlands Järnväg, MÖJ 1919. Bangården byggdes ut 1945 med ett rundspår. Byggde om vissa lokaler 1946/47 och magasinet byggdes om 1947. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1950. WFJ lok 2 "Gustav Wasa".
Stora torget med Svante Lundbergs hus i fonden. Senare vanligen kallat spritbolagets hus eller helt kort Bolaget. Då avdelningen mot Storgatan hade ölutskänkning benämdes denna oftast "Tuppens". År 1941 övertog Wera-Magasinet denna del, varför den i fortsättningen fick heta "Wera". Det var i denna del som branden i december 1963 började. Hela komplexet brann ned till grunden.
Bilden visar en grupp unga män som är på språng åt olika håll; i förgrunden finns en grupp som springer mot fotografen, i mellangrunden några som är på väg ut mot bildens högerkant och gruppen längst bak är på väg bort, vända mot fotografen. Alla på bilden bär sjömanskläder. Scenen utspelar sig vid Hollströmska magasinet vid Kungsbrogatan som under denna tid var persedelförråd.
Rödesund, kanaldelen. Till vänster ses det Palmqvistska magasinet och Idas stuga, till höger gamla brovaktarstugan och den nya som byggdes år 1897. Originalet ett vykort finns hos Greta Nordström, Söroset i Ransberg. Detta kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album. Förstoring 27 x 40 cm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.