Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Från 299 kr
Collage av ett stort antal porträttfoton. "Kongl. Majts Befallningshafvande o Landtstaten, Kronobergs Län, 1896". Överst ser man dåv. landshövdingen, greve G.H. Spens, med tjänstemännen i dåv. landskontoret m.m. på båda sidor. En bit ner t. vänster: Konga Härads Fögderi, t. höger Uppvidinge Härads Fögderi, i mitten Sunnerbo Härads Fögderi. Nederst t. vänster: Kinnevalds och Norrvidinge Härads Fögderi och t. höger Albo (Allbo) Härads Fögderi.
Kung Gustaf V:s besök i Liatorp 1939. Kungen hälsar de församlade från en tribun. Något bakom honom skymtar landshövdingen i Växjö, August Beskow. Nedanför står bl a en mängd lottor och militärer. Gustaf V (1858-1950), reg. 1907-1950. August Beskow (1882-1946), landshövding i Kronobergs län 1925-1944.
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Från vänster till höger ser vi: Landshövdingen i Kopparbergs län Bernhard Eriksson, Statens Järnvägars genraldirektör Axel Granholm, Statsrådet Kommunikationsminister Henning Leo samt Kommunalfulllmäktiges ordförande i Malung T.O. Halvarsson. De är på väg till invigningsmiddagen för Statsbanan Malung-Vansbro som hölls i Malungs biograflokal.
Järnvägen, Konung Oscar II i samspråk med landshövdingen. Stins Wållgren (i uniform) stående intill kungens vagn, t.f. borgmäst. Rasmussen (i vit halsduk) närmast vagnen, riksmarskalken v. Essen (civil) i fotots mitt järnvägstjänstemän: de fem med ryggen häremot : Nilsson, C.F. Andersson (Adhe), Hall, Schöldberg och Lundin. De fyra med ansiktet häråt: Lagergreen, Saxberg, Biellsten och Magnusson.
Konung Oscar II på Rantens station: Kungen i samspråk med landshövdingen. Stins Wållgren (i uniform) stående intill kungens vagn t.f. borgmäst. Rasmussen (i vit halsduk) närmast vagnen riksmarskalken von Essen (civil) på fotots mitt. Järnvägstjänstemän: De fem med ryggen häremot: Nilsson, C.F. Andersson (Adhe), Hall, Schöldberg och Lundin. De fyra med ansiktet häråt: Lagergreen, Saxberg, Biellsten och Magnusson.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Vinet skall, 3 augusti 1965. Italienska utställningen i Medborgarhuset med bl. a. landshövdingen Valter Åman och Viterbos borgmästare Luigi Crescia. En samling herrar står i utställningslokalen och beser antika föremål med knytning till vinhantering från gamla Etrurien. Mannen i centrum av bilden visar en bok.
Begravningsvärja som tillhört landshövdingen Gustaf E-son Leijonhufvoud. Med följande text i översättning: Om Gud för oss, vem mot oss. År 1654. Den som (är) med Gud, han förbliver i (all) evighet. 1654. Efter ritning av Hugo Hedberg. Örebro Läns Museum, Slottet.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Stora Kovik. Gustav Gabriel Oxenstierna tillbytte sig 1640 räntan av Stora Kovik. Den indrogs 1692 för uppgiven bytesdefekt och anslogs på lön åt Landshövdingen. Guldsmeden Johan Wittfoot sålde 1757 till friherre C O Hamilton på Farsta. Under hans tid var det krutbruk vid Kovik med 34 anställda. Detta innehades av sekreterare Carl Hasselhuhn. 1917 fick ingenjör Fritz Egnell gården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.