Exteriör, Rosengårdens äldreboende, Jönköping.
Från 299 kr
Härdgrop påträffad vid arkeologisk utredning i Västhorja, Värnamo socken och kommun.
En timrad förrådskasse innehållande lerråvara till en keramikverkstad, det Sophska krukmakeriet. Anläggningen framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Krukmakeriet anlades i mitten av 1700-talet.
Golvytan efter ett stall, hus 359, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Huset har bestått av två rum samt ett portlider. Huset uppfördes under första halvan av 1600-talet.
Ett fundament till en ässja och arbetsbänk hörande till ett gjuteri som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Gjuteriet uppfördes omkring sekelskiftet 1700.
Översiktsbild av bastion Carolus frilagda norra flank, framkommen vid en arkeogisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Stora delar av de murpartier som syns på bilden har bevarats och finns i ruinkällaren i Riksbyggens hus som uppfördes på platsen efter att undersökningen var klar.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Översiktsbild från en arkeologisk undersökning som genomfördes i kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping år 2007. I bakgrunden skymtar stadsbiblioteket. På platsen uppfördes senare det nya arkivhuset.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Arkeologisk undersökning pågår inom kvarteret Almen i centrala Jönköping.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Den äldsta kända bilden av Nydala kloster. Erik Dahlberg tecknar av Nydala inför Suecia antiqua år 1708.
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Översikstbild över undersökningsytan vid kvarteret Apeln i centrala Jönköping. På platsen genomfördes en stor arkeologisk undersökning 2003 och 2004.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Den frilagda fasaden på Bastion Carolus norra flank, framtagen vid en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I muren syns spår efter de sättningar som ledde till sprickbildningar och ras i byggnaden.
Sandstenskvader i det nordöstra hörnet av Bastion Carolus, som framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Den mjuka stenen har spruckit pågrund av sättningar som kadat byggnaden.
Översiktsbild över Odensjö bytomt tagen vid en arkeologisk undersökning sommaren 2010. I schakten till höger fanns lämningarna efter Västergården och vid skogskanten syns det timrade magasinet till Odensjö gård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.