Västland 332
Från 299 kr
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Vi ser gården från åkrarna i väster. Manbyggnaden har fått papptak och ser prydlig ut. Uppe vid skorstenarna sitter en dam! Hustrun Anna Brita eller någon av döttrarna? Skorstenarna är ovanligt höga i Lau, ofta är de bara hälften så höga eller mindre än så, särskilt på södra Gotland. Manbyggnaden ser ut att vara blind på baksidan så när som på kammaren mitt i huset, detta var vanligt på 1700-talshusen. Brygghuset är rätt litet och det innehöll nog bara just brygg- och bakfunktionerna. Dasset är däremot stort. En rejäl vedhög fyller utrymmet mellan dasset och utfarten vid ladugårdshörnet.
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Porträtt av landshövding Erik Krönmark. Eric Allan Krönmark, född 2 juni 1931 i Södra Vi, Vimmerby kommun, Kalmar län, riksdagsman för moderaterna, statsråd (försvarsminister). Ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var också ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och Länsbostadsnämnden i Länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. (Hämtat från Wikipedia)
Landshövding Erik Krönmark vid Kalmar slott. Krönmark var ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971 och statsråd 1976-1978 och 1979-1981. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. Krönmark har varit civilbefälhavare i civilområdet Civo S. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Grosshandlare, tobaksfabrikör och politiker. Född 1818 i Gävle, död 1886. Blev delägare i familjeföretaget P.C. & Rettig C.O som förutom tobaksförädling även var verksamma inom rederi och skeppsbyggande 1840. Han var ensam ägare till företaget 1862-1872. Delägare återigen från 1872 fram till sin död. Riksdagsledamot i första kammaren 1871-79. Blev ledamot av Gävles första stadsfullmäktige 1863. Var 1863-74 ordförande i drätselkammaren och ordförande i stadsfullmäktige 1874-86. Son till bruksägaren och tobaksfabrikören Pehr Christian (P.C.) (1788-1862) och bror till bruksägaren och riksdagsmannen Anton (1814-1896) samt bror till den till Finland utflyttade Pehr Cerlius. Far till John (se bild C 1235) och till kommerserådet och fabriksägaren Fredric Von Rettig (adlad i Finland) (1843-1914).
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Två bilder på samma negativ. Byst av Hjalmar Branting. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildades 1889, och partiets första riksdagsman var Hjalmar Branting som valdes in i andra kammaren 1896. Riksdagsgruppen bildades 1906. I 44 år var partiet med ett kort avbrott i regeringsställning (193276), under sammanlagt 15 år tillsammans med ett eller flera andra partier. Åren 198291 och sedan 1994 har partiet varit i regeringsställning. Under partiets första 18 år var ledarskapet kollektivt. Sedan 1907 har partiet haft partiledare i dagens mening: Hjalmar Branting (1907-25), Per Albin Hansson (1925-46), Tage Erlander (1946-69), Olof Palme (196986), Ingvar Carlsson (1986-96) och Göran Persson (1996). Källa: www.riksdagen.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.