Hembygdsdag på Långåker i Kållered, år 1984. Kvinnan som syr näversöm är Maj-Britt Andersson från Hembygdsföreningen. I bakgrunden till hö. är Ingrid och Gustaf Carlsson, Backen, Kållered. Till vä. okänd dam, Knut Sund och Karl Werner, hemslöjdare från Kållered. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Från 299 kr
Höbärgning på Stensjö by. Två vagnar dragna av hästar står i en äng. Sittandes i den främre vagnen syns Eugén Stensiö, och bredvid står Aina Stensiö som håller i en räfsa. Eugén är klädd i mörk kavaj och bär en mössa, Aina bär en vit klänning. Vid den bortre vagnen står Martin Karlsson, klädd i ljus skjorta och en mörkare jacka samt hatt. I vagnen sitter en av döttrarna i familjen Karlsson, troligen Judit, klädd i ljus klänning och huvudduk. Vagnarna är delvis fyllda med hö. Till höger om den främre vagnen syns ett lass med hö, vilket hästen betar av. Till höger om ängen syns ett sädesfält och hamlade träd. På vänster sida löper en trädgärdesgård och innanför den syns ett tätt trädbestånd. Bakom vagnarna syns en hög gran som bär möjliga spår av hävd.
Vy över uthus i Stensjö by. Timrade byggnader finns på båda sidor om vägen. I slänten står två hästekipage, den första med en tom vagn dragen av två hästar. I vagnen sitter ett barn med vit hatt och håller i tömmarna. Bakom vagnen står nästa ekipage draget av en häst. I vagnen står en man och lassar hö eller kärvar. I förgrunden springer höns. Till höger syns en gödselstack.
Vy över nyslagna ängar i Stensjö by. I förgrunden syns nyslaget hö som torkar i solen. En gärdesgård i trä bunden med vidjor skiljer ängen från en beteshage. Bortom ytterligare en gärdesgård syns flertalet uthus med spåntak. Till höger syns rundade kronor av hamlade träd sticka upp. Flertalet fruktträd syns till vänster och nedanför dem i ängen går en äldre kvinna som bär mörka kläder och ljus sjalett.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Manöver i Kilsbergen 21 februari 1967 Två militärer sitter inne i ett tält under en militärövning i Kilsbergen. De båda militärerna bär uniformer. En av soldaterna håller i en mikrofon och är barhuvad. Den andre bär en militär skärmmössa på huvudet. De sitter nära en kamin och det hänger militärkängor i taket. En tänd lampa hänger även i taket till vänster. Vedträn, hö och en stor metallbunke syns i förgrunden.
Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Tre personer på Järlövs gård står vid en så kallad liggande vandring, driven av en häst och belägen på marken. Med hjälp av den drog man upp hö på rännet via en vajer. Kerstin Dalenbäck håller i hästens tömmar, mannen till höger är Karl Snygg men mannen till vänster är okänd. I bakgrunden syns en byggnad med vällingklocka och på trappan sitter det en person.
Vy över ladugårdslänga i Stensjö by. I bilden syns två timrade byggnader. Ladugården till vänster har alla dörrar och luckor öppna. Ur loftvåningen syns hö sticka ut. En stege står lutad mot väggen. I förgrunden syns en gödselstack och två höns. Lite längre ner på vägen syns en vagn i vilken det sitter ett barn. Barnet bär ljusa kläder, en mössa och håller en lång pinne i händerna. Mot den högra ladan står en kärra i trä. Bakom den syns ett större parti klenved eller störar lutat mot väggen. Längst ned på vägen syns en vedstapel.
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.