Bokhandlare Assar Ekström inflyttade till Linköping från Lund 1882 för att ta över stadens mest välrenommerade bokhandel. Sahlströms hade varit i välmåga funktion sedan 1839 och grundaren Peter Mathias varit död sedan 1863, men namnet bar ännu värde och skulle så göra in i vår egen tid. Till en början drev Ekström bokhandeln i kompanjonskap med Robert Wilhelm Stahre. Foto 1891.
Från 299 kr
Järnbruket i Åryd grundades vid mitten av 1600-talet. Grundaren var holländaren Arnold De Rees (1612-1668), som också var verksam vid Huseby bruk. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. År 1899 ströks bruket ur Kommerskollegiets lista över järnverk. Järnhanteringen kom att ersättas av träindustriell verksamhet.
Fru Hulda Bergentz porträtterad omkring 1865. Bördig från uppländska Ununge och en tid boende i Stockholm, var det sannolikt för henne och i Östergötland hon uppfattade sitt mest minnesvärda levnadsskede. Modern, Sara Maria Hagtorn, hade 1836 gift om sig med Carl Fredrik Ridderstad, senare medutgivare och vidare ägare till tidningen Östgöta Correspondenten. Styvfaderns engagemanget förde famlijen till Linköping år 1840. Fru Hagtorn/Ridderstad avled redan 1844 men Hulda och hennes syskonskara hölls intakt inom familjen även efter Carl Fredrik Ridderstads hastiga omgifte med Emilie Amalia Widoff. Upplysningsvis kom det sistnämnda äktenskapet bära sonen Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. För Huldas del väntade vid tiden eget giftemål med kamrer Carl Bergentz. Paret kom att bo på ett flertal adresser i Linköping. Den sista tillsammans var dåvarande Nygatan 32, där maken avled vid nyåret 1864/65. Makarna hade 1848 respektive 1850 fått barnen Carl och Anna. Hulda flyttade efterhand till Stockholm men skulle återkomma till länet och Norrköping. Där avled hon 1903, då boende i kvarteret Lärkan.
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5018:1. Bildtext där: :: I över ett sekel har det funnits sälar i Slottsskogen i Göteborg. Den första sälen flyttades hit 1902 under parkens grundare August Kobbs tid, men då fanns ingen riktigt lämplig damm. En ny damm kom till inom det snaraste genom sponsring av James Keiller. Det äldre fotot är taget i förra seklets början av Göteborgs Illustrationsbyrå. :: :: Den senaste ombyggnaden av säldammen 1993 gav dagens utformning. Flera generationer av besökare har genom åren samlats vid säldammen för att vara med och se när sälarna utfodras med sill. Enligt tradition sker detta klockan 14.00 varje eftermiddag. Skatan på bilden är en av alla dem som vet när det är dags och passar snart på att ta en fisk i en hink på bilflaket. Ibland föds en knubbsälunge i dammen, vilket skapar rubriker i tidningarna.'
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Vykort, " Lugnarohögen, Hallands-ås" Gravhögen med omgivande lantgårdar och åsen i bakgrunden. Torpet framför högen från yngre bronsåldern (ca 900–800 f. Kr) kallas ibland "Mor Johannas stuga". Det kommer sig av att här bodde fru Johanna och hennes dotter Clara då Victor Ewald, kyrkoherde i Östra Karup, och Riksantikvarieämbetets representant i Höks härad på våren 1926 for förbi Lugnarohögen och fann den förfallen. Uppbragt över detta tillstånd kontaktade Ewald riksantikvarien Sigurd Curman, vilket ledde till en utgrävning 1926. Då upptäcktes att högen dolde en 8 meter lång skeppssättning - den första i landet som hittats under jord. Sensationen gjorde att Riksantikvarieämbetet blev intresserad av att köpa stugan och tomten. Johanna accepterade budet om 1000 kronor med löfte om att få bo kvar till sin död och fick uppdraget att se efter högen. Den skulle nämligen bli en sevärdhet för allmänheten. Från torpet byggdes en gång in i graven, vilken övergöts med en kupol på initiativ av Rudolf Abelin, grundare Norrvikens trädgårdar i Båstad, och Ludvig Nobel (broson till Alfred Nobel), som var en av projektets största finansiärer. Invigningen skedde den 11 juni 1927 under medverkan av kronprins Gustav Adolf.
kyrka, fotografi, photograph
Lingiaden 1939 - 100 årsminnet av P.H Ling
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Gefle Galosch & Skoförsäljning. P. Åberg & Co grundade 1857 affärsrörelsen, som 1922 övertogs av Gefle Galosch & Skoförsäljnings AB, ett dotterbolag till Helsingborgs Gummifabriks AB. Galoschbolaget drev grosshandel för bland annat Tretorns gummiskor och -stövlar, läderskor (däribland Gevaliapjäxor) och artiklar till skomakerier. Firman hade även skoaffär på Drottninggatan 33. Den 30 september 1939.
AB Sam. Pettersson på Storgatan 29 i Linköping. Guldsmedsmästaren Samuel Pettersson grundade sin juvelerarfirma i Linköping redan 1858. Från år 1870 drev han verkstaden från den avbildade byggnaden som även försågs med en butik. År 1898 övertogs affären av sonen Thure Petersson. Denne hade tidigare haft egen rörelse i Norrköping men nu sammanslogs firmorna under gemensamt firmanamn, Sam. Pettersson.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken den 9 april 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Grundade kolonialvaruaffären Scherini & Co i Norrköping år 1849 där bröderna Alfred och Josef senare blev delägare. Han förblev ogift och avled den 4 februari 1905.
Porträtt av fabrikör Janne Södergren. Döpt Johan Fredrik som son till spinnmästaren Jonas Fredrik Södergren och dennes hustru, danskan Thora Adelaide Werge. Från 1884 delägare i den av fadern grundade textilfirman J. F. Södergren & son i Norrköping. Från 1893 företagets disponent.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Theodor Wetterhall grundade tillsammans med kompanjonen Emil Hulthander AB Tekniska Fabriken Gripen i Linköping 1890. Företaget där kemiska processer var fundamentet kom att få en synnerligen bred produktion med tillverkning av tvål, parfym, skokräm, toalettartiklar, bläck, blanksmörja till läder med mera.
En del av hotellets tjänstepersonal omkring 1893. Som nummer 3 i främsta raden från vänster märkes fröken Matilda Mühlbock från Ed, som då gjorde sina första lärospån på hotellet. Det var fröken Mühlbock, som sedermera grundade det stora och välskötta Mühlbocks Pensionat på Ed.
Jönsson Charlotte flickskolelärarinna, född 29/1 1848 död 5/8 1921 ogift. Fröken Charlotte Jönsson grundade Trelleborgs elementarskola för flickor, i början kallad privata flickskolan år 1872. Sedan en stadens samskola 1909 kommit till stånd i Trelleborg nedlades fliockskolan 1908. Sista tiden av sin levnad bodde fröken Jönsson i fastighet Nummer 34 inom kvarteret Kvadraten (99) i Trelleborg.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1952. Motiv av Ernst Werner von Siemens: 1819-1892. Grundade 1847 tillsammans med J. G. Halske den världsberömda firman Siemens & Halske i Berlin. Började med svagströmsteknik men gick över till starkströmsteknik. Adlad 1888.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.