Foto före 1963, då Storgatan 4 revs. Till höger Blomgrens hörna. I fonden allén till gamla kyrkogården.
Från 299 kr
Fem ynglingar på taket till kallbadhuset. Badhuset byggdes 1904 och revs 1938. Det låg i Arbogaån, intill gamla kyrkogården, Strömsnäsområdet.
cyklist, gata, affär, Elito, handel
Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Stiglucka in till Kungsäters gamla kyrkomiljö.
Utsikt från kyrktornet mot sydost över stora torget, kv.Boktryckaren, Hästbacken med småstugorna. Till höger kv. Bagaren (Blomgrens), Trätorget, Gamla kyrkogården och kv. Vagnmakaren.
Likbil. Begravningsföreningen. Bilen står framför gamla krematoriet på Norra kyrkogården. Krematoriet kom till stånd genom en donation av grosshandlare L E Andersson. Invigning 1921. Arkitekt Gustav Lindgren.
Kallbadhuset. En vuxen man i baddräkt och många pojkar i badbyxor. Platsen är i Arbogaån, söder om gamla kyrkogården, nära Strömsnäs. Badhuset byggdes 1904 och revs 1938.
Kallbadhuset, nära Gamla kyrkogården. Badhuset byggdes 1904 och revs 1938. Arbogaån. Fem vuxna män och en pojke. Fyra personer i badkläder och två påklädda.
Gamla kyrkogården i Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska Kyrkan.)
Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.
Ett motiv som väcker intresse men som vi dessvärre inte kan förmedla ytterligare information än påskriften "Vånga gamla bårhus" samt "vy från kyrkogården 1945". Det torde således röra sig om socknens likbod, en byggnad vi inte lyckats orientera.
Kullen där Stenstorps gamla kyrka låg nära nuvarande kyrkogården. Södra sidan vid uppgången från vänster. Stenstorps första kyrka fr. 1200-talet till 1816. Ruinen restaurerades 1964. Stenstorps nuvarande kyrka är byggd 1817.
Gestads kyrka. Minnesceremoni vid Friherre Axel Erik Roos (1684-1765) gravmonument. År 1919 restes två minnesstenar, den ene till minne av den gamla kyrkan och kyrkogården, den andre till minne av friherre Axel Erik Roos.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.