Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
Från 299 kr
Anundsjö socken. Klocken: Östra brännans västra del å en kulle c:a 50 m. från dalen botten. (1904 års bränna).. Rutsådd tallfrö från Ljusdal 1905. De flesta platserna förstördes genom uppfrysning. Ånyo sådd 1906. Hjälpsådd 1911. Hygget stängt 1906 och 1908. Foto: 29 september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik Jämför no 24 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Repslagaregatan.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Interiör av Gusums kyrka. Altartavlan, som föreställer kvinnorna vid Kristi grav, är målad av Olle Hjortzberg. Predikstolen härstammar troligen från Stegeborgs slottskapell och är ett ovanligt prov på renässansstilens äldsta predikstolar. De flesta ljuskronorna är av naturliga skäl tillverkade vid Gusums bruk, varav den åldrigaste kronan skänktes till kyrkan redan 1695.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Skogsdag Örserums brunn 1961. Flera män står samlade på en lerig väg De flesta bär rock, slips och hatt och några bär gummistövlar. Två herrar står i mitten och pratar med varann. En av herrarna har en megafon hängande från armen.
Bänkradera i Gränna kyrka är fullsatta med unga och gamla personer. Man kan skymta att personerna på de främre raderna bär realskolemössa. Flickorna är klädda i mönstrade klänningar med snäv midja och vid kjol. De flesta har korta, lockiga frisyrer. Killarna har kavaj och slips. På läktaren över entrédörren står orgeln.
"Fotograferad på Göta älv, troligen 1935. Den sista utan motor. Dom flesta hörde hemma i Vänersborg och de brukade komma till Göteborg med tegellaster. Efter kriget riggades många ner och försågs med motor." "Råbock eller Haxe" "Käll Jac H. 1935 07 03"
Tre unga män står på en prispall som tredje, andra och förstapristagare. Framför dem kommer konteramiral Johan Erik Samuelson gående för att dela ut priser. I bakgrunden syns fler unga män, de flesta idrottsklädda som de tre pristagarna. Bortom dem syns två tretungade sverigeflaggor. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Övre bild: Ernst Gustafsson En "säll-samt" avskild och avstressad vrå, där Ernst Gustafsson ändå hade ett sjå att tyg-la sina disciplar så att de lugnt till kamp för kollektionen kunde gå. Undre bilden : Knut Åkerlundh Knut Åkerlundh sprang så rockskörten slang, tyckte Fritz Diurson i de flesta sammanhang.
Östra Storgatan åt öster från Hovrättstorget i Jönköping. De flesta husen tillkom efter branden år 1790. I nr. 44, huset närmast till höger bredvid teaterhuset, hade Jönköpings Arbetar- och Biblioteksförening ett läsrum. Föreningen grundades år 1900 och uppgick texton år senare i stadsbiblioteket.
Sjukskriven 526 Jakobsson på "luckan". Sjukskriven grp 1= var med i tjänsten, men befriad från delmoment, t ex löpning. Sjukskriven grp 2= på logementet. Man fick bara gå till matsalen vid måltider. De flesta blev dramatiskt friskare i slutet av veckan -- risk för att bli kvar över helgen!
Övre bilden: Sam Gustafsson Sam Gustafsson har lyckats slå sig till ro sedan "lagret" med provlappar arla fått gno och provisionsnotan särla har stämt! Mån´tro? Undre bilden: Alf Nilsson Och Alf Nilsson han ofta smet som väl de flesta av församlingen vet. Men här tycks belysningen vara så stark att han ej lyckats lämna Kampenhofs mark.
Vävsal hos Kalmar läns hemslöjdsförening. När lantbrukets folk flyttade in till staden hade de i de flesta fall inte plats för de hantverk de tidigare utövat. Att då gå samman och skaffa en lokal löste ofta problemet. Här ser vi unga kvinnor som väver 1924. Genom att väva fick de oftast bättre textilier an de som stod att köpa och dessutom tilll en billigare penning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.