Lokstallet i Kristianstad med Statens Järnvägar, SJ L11 1656, SJ J 1652, SJ S 941 och SJ Å11 1675 framför. Ångloket längst till vänster är numret för otydligt annars är de uppräknade från vänster till höger.
Från 299 kr
Enligt fotografens noteringar: "Frances Macfie." Plats: Strandvägen, Gustafsbärg Datum: 12 Juli 1897 Tid: Kl 7.45 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: "Hål i Kameran, annars bra !"
Vasa 1:10 modellen, slutgiltiga bemålnigen klar.
En skeppsgosse i helfigur ombord på ett fartyg. Han bär mörk uniform och ljus rundmössa med ett ankare fram. På bröstet har han ett märke. Ovanför honom syns skeppsklockan och bakom finns en stege och en överbyggnad.
Tre skeppsgossar fotograferade utanför skeppsgossekasernen. De är fotograferade en face i helfigur och står framför en port. Alla bär mörka sjömansuniformer och rundmössor med ett ankare fram. På bröstet har de olika symboler.
"(?)svalls Segelsällskaps 70-årsjubileum". Bojan från Bo Fajans, formgivare Eva Jancke-Björk, 1900-talets mitt. Dekorerad med ett ankare och rep samt initialerna GSS, omgivet av långt sjögräs med små fiskar. Locket är dekorerat av en skulpterad och målad fisk.
En ung flottist sitter vid ett bord i en matsal och äter soppa ur en skål framför sig. Han är klädd i uniform och på ärmen syns en symbol av ett ankare.
"Strandmode" skyltning på Nordiska Kompaniet 1939. I sanden står en strandväska, modell skeppssäck med ankare på, där ligger en randig badhandduk och ett par solglasögon. En skyltdocka, ett kvinnohuvud, är iförd en trekantig solhatt med båtmotiv.
Lyftkranen Lodbrok bärgar ett av alla de ankare som fanns ombord på Vasa. Många av dem är inte från Vasa utan har fastnat i vraket under alla de år det låg på Strömmens botten.
Strömsbro kyrka. Stadsarkitekten Erik Alfred Hedin utförde ritningar till byggnaden. Grundstenen lades 1899 och på julafton samma år kunde kyrkoherde Nils Lövgren inviga "Strömsbro kapell". Uppförd i liggande timmer och utvändigt reveterad av vit avfärgning. Invändigt var väggarna täckta av brädpanel, målad i ljusa färger. Annars präglades kyrkan av tidens smak - en blandning av nygotik och snickarglädje.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Foto av "farlig karl" (enligt text vid bild i albumet). Text baksida kort: "Det är ett rött band om hans midja som revolvern och kniven sitta i. En mycket farlig Injican som din som säger, han talar nämligen dålig svenska, stammar lite också, annars är han skarp".
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Ytterligare en bild från söder. Bakbygget är uppfört, det var det inte 1906, se Bild 921. Annars är det sig likt. Stora halm(?)stackar står bakom ladugården. Det måste ha varit en mycket god skörd det året, om man inte kunde få plats med allting inne på det mycket stora loftet. Har man tvättat mattor? Det ser ut att hänga mattor på slantunen!
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Ett ganska medfaret motiv från 1898 års industriutställning i Linköping, där bilden värde snarare ligger hos fotografen. Av den i Linköping verksamme amatörfotografen Oskar Lindsten är ytterst få arbeten kända. Hans fotointresse har annars lämnat avtryck i lokalpressen, både i egenskap av utställare och som förevisare av "ljusbilder". Här ett av två bevarade fotografier av hans hand i Östergötlands museums ägo.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.