Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.

Från 299 kr

Äppelträden stod i full blom när fotografen stannade till vid Brommetorp i början av juni 1922. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Gustaf Robert Olsson och Elin Amalia Ström. Hon var för egen del född och uppvuxen i Brommetorp. Hennes farföräldrar hade länge innehaft torpkontraktet, därefter brodern Josef Emanuel, i vars familj hon varit hushållerska. Sedan 1919 var brodern avflyttad och Elin Amalia gift med nästfäljande brukare, just nämnde Gustaf Robert Olsson. Den gamle mannen i bilden motsvarar rimligtvis Elin Amalias farfar, torparen och slaktaren Anders Gustaf Ström.

Från 299 kr

Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.

Från 299 kr

Olof Jonssons text: Engdahls. Enligt församlingsboken så bodde i bostadshusen på fastigheten Yngve 7 27 personer. Järnarbetare Anders Magnus Engdahl, Västra Tunhem 1864, hans hustru Erik Hansdotter, Håby (Bohuslän) 1858, sonen åkare Gustaf Wilhelm, Trollhättan 1889, och övriga barn Viktor Erhard, Trollhättan 1892, Elsa Elisabeth, Trollhättan 1895, Astrid Wilhelmina, Vassända-Naglum 1897, Hildur Amalia, Vassenda-Naglum 1900 och Elon Valfrid, Vassenda-Naglum 1904. Gissningsvis är det några av dessa som syns på bilden. (Se även bild 1006) I förgrunden syns en del av branddammen som var belägen mellan nuvarande fastigheterna Yngve 7 och Ymer 1 - idag en del av Dammgatan.

Från 299 kr

Olof Jonssons text: Engdahls. Enligt församlingsboken så bodde i bostadshusen på fastigheten Yngve 7 27 personer. Järnarbetare Anders Magnus Engdahl, Västra Tunhem 1864, hans hustru Erik Hansdotter, Håby (Bohuslän) 1858, sonen åkare Gustaf Wilhelm, Trollhättan 1889, och övriga barn Viktor Erhard, Trollhättan 1892, Elsa Elisabeth, Trollhättan 1895, Astrid Wilhelmina, Vassända-Naglum 1897, Hildur Amalia, Vassenda-Naglum 1900 och Elon Valfrid, Vassenda-Naglum 1904. Gissningsvis är det några av dessa som syns på bilden. (Se även bild 1006) I förgrunden syns en del av branddammen som var belägen mellan nuvarande fastigheterna Yngve 7 och Ymer 1 - idag en del av Dammgatan.

Från 299 kr

Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt 100-tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod. Arkiven ger oss oförblommerad fakta. Hans egentliga namn var Gustaf Ferdinand Andersson och han föddes i Lofta socken 1858 som son till stalldrängen Anders Petter Andersson och hans maka Emma Gustava Gustafsdotter. Efter en rad omflyttningar hamnade familjen från år 1875 i Linköping. Gustaf Ferdinand blev kvar i föräldrahemmet tills modern gick bort som änka 1905. Därefter togs han in i stadens fattigvårdsinrättning och kvarblev där till sin död 1924.

Från 299 kr

Arbetslaget vid Notnässågen Nedersta raden från vänster: 1. Stående, en snickare, Herdin 2. Kloka Johan 3. Anders vid Lillå-broa 4. Nils Lamberg 5. Gustaf Reito 6. Åkerberg, sågare från Skåre 7. Stenbäck 8. Björk-Olsson, Torsby 9. Larsson, maskinist 10. Rask-Karl 11. Per Jonsson, K. Warmlands farfar 12. Carl Olof Boman Andra raden fr, v. : 1. Snopp-Erik 2. Olof Englund, Åstebyholm 3. Olsson i Bergeby 4. Gustaf Clarqvist, Västanvik 5. Olof Jansson 6. Johannes på Torpåsen, Svenneby 7. Olle på Lisåsen, Svenneby 8. Carl Bergman, Västanvik Översta raden fr. v. : 1. Klampare Johansson från Göteborg 2. Östlund, Åshagen 3. En snickare 4. Bratt-Johan, H. Olssons far 5. Klarström, Stranna 6. ? 7. Otto på Fridenlund 8. Spingar(Springare?, CH:s anmärkning) Andersson, Alimtertorp 9. ? 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, f: 10/8 1880 11. Aug. Eriksson, Västanvik, född 1879

Från 299 kr

Arbetslaget vid Notnässågen Nedersta raden från vänster: 1. Stående, en snickare, Herdin 2. Kloka Johan 3. Anders vid Lillå-broa 4. Nils Lamberg 5. Gustaf Reito 6. Åkerberg, sågare från Skåre 7. Stenbäck 8. Björk-Olsson, Torsby 9. Larsson, maskinist 10. Rask-Karl 11. Per Jonsson, K. Warmlands farfar 12. Carl Olof Boman Andra raden fr, v. : 1. Snopp-Erik 2. Olof Englund, Åstebyholm 3. Olsson i Bergeby 4. Gustaf Clarqvist, Västanvik 5. Olof Jansson 6. Johannes på Torpåsen, Svenneby 7. Olle på Lisåsen, Svenneby 8. Carl Bergman, Västanvik Översta raden fr. v. : 1. Klampare Johansson från Göteborg 2. Östlund, Åshagen 3. En snickare 4. Bratt-Johan, H. Olssons far 5. Klarström, Stranna 6. ? 7. Otto på Fridenlund 8. Spingar(Springare?, CH:s anmärkning) Andersson, Alimtertorp 9. ? 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, f: 10/8 1880 11. Aug. Eriksson, Västanvik, född 1879

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Gruppbild, Nykterhetsfolkets sjukkassa jubilerar i Rockhammars Missionshus år 1923. (Missionshuset invigdes år 1879) På bilden finns både församlingsmedlemmar och sjukkassefolk, Första raden från vänster: Klara Kåberg, Elida Jansson, Emma Wester, Alfrida Johansson, Anna Andersson, Berta Karlsson, Ida Jansson och Gerda Jansson. Andra raden från vänster: Gustaf Terén, Aime Paradis, Ester Södergren, David Leffler, Knut Södergren, Karl Pettersson, Fredrik Broström, Karl Karlsson och Verner Andersson. Tredje raden från vänster: Ruben Håll med sonen Tore Håll, Lisa Fält, Karl Fagerlund, Gunnar Fält, Josua Elias Wester, Anders Andersson, Emil Andersson, Matilda Eriksson, Ebba Leffler, Hilda Broström och Johannes Bäckman. Översta raden visar musikgruppen: Sven Jansson, Erik Jansson, Agnes Carlsson, Lilly Broström, Karin Svantesson, Inez Berglind, Maud Berglind, Nanna Bäckmanoch Vivan Ekman. Högre upp Gustaf Kåberg och Knut Wallin.

Från 299 kr

Gruppbild, Nykterhetsfolkets sjukkassa jubilerar i Rockhammars Missionshus år 1923. (Missionshuset invigdes år 1879) På bilden finns både församlingsmedlemmar och sjukkassefolk, Första raden från vänster: Klara Kåberg, Elida Jansson, Emma Wester, Alfrida Johansson, Anna Andersson, Berta Karlsson, Ida Jansson och Gerda Jansson. Andra raden från vänster: Gustaf Terén, Aime Paradis, Ester Södergren, David Leffler, Knut Södergren, Karl Pettersson, Fredrik Broström, Karl Karlsson och Verner Andersson. Tredje raden från vänster: Ruben Håll med sonen Tore Håll, Lisa Fält, Karl Fagerlund, Gunnar Fält, Josua Elias Wester, Anders Andersson, Emil Andersson, Matilda Eriksson, Ebba Leffler, Hilda Broström och Johannes Bäckman. Översta raden visar musikgruppen: Sven Jansson, Erik Jansson, Agnes Carlsson, Lilly Broström, Karin Svantesson, Inez Berglind, Maud Berglind, Nanna Bäckmanoch Vivan Ekman. Högre upp Gustaf Kåberg och Knut Wallin.

Från 299 kr

Porträtt av Cecilia Sallberg. Född i Gärdserum 1844 som dotter till löjtnant Gustaf Sallberg och Christina Catharina Lindgren. Efter en tid i Åtvid befordrades fadern till kaptens grad och familjen flyttade till kaptensbostället Nedre Götala i Styra församling. I september månad 1853 var fadern kommenderad till vakttjänstgöring vid Långholmens fängelse i Stockholm. Hans vikande hälsa blev sämre vilket fick hustrun att resa dit för att bistå maken men blev under vistelsen själv sjuk i kolera och avled. Hon begravdes på Långholmens begravningsplats. Maken överlevde tiden i Stockholm men insjuknade senare under ett besök hos sin mor i Linköping där han avled. Den föräldralösa syskonskaran skingrades. Cecilia och hennes yngre fick nytt hem hos deras farmor Carolina Fredrika. Hon var då sedan länge änka efter kyrkoherde Anders Sallberg och bodde i Gastorp, Bankekind. Efter farmoderns död 1867 flyttade en faster till Gastorp för att ta över hushållet. Cecilia bodde kvar till sin död i lungsot 1875.

Från 299 kr

Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.

Från 299 kr

Logen Enigheten. Kafferep omkring 1902 i fröken Emma Jacobssons trädgård, Repslagaregatan. Barnen vid huset: Ivar och Elsa Svensson. Övre raden: 1. Johnsson (Lumpe), 2. Polis Norén, 3. Alma Larsson, 4. Thor, 5. J.A. Lindstrand, 6. okänd, 7. Anna Björk, 8. Gren, 9. Sandkvist, 10. Johanna Björk, 11. Hanna Larsson (syster med Alma), 12. Anna Svahn, 13. Emma Jacobsson (ägare till trädgården), 14. fru Malmström, 15. okänd, 16. fru Lindstrand, 17. Lindstrand, 18. Malmström, 19. fru Mathilda Charlotta Liedholm, 20. Anders Gustaf Liedholm (Jönns föräldrar), 21. fröken Elsa Johnsson (dotter till Johnsson "Lumpe". Den som har kaffekoppen i handen och står upp är son till dem som sitter i soffan, fru och herr Svensson, flickan heter Emma Svensson.

Från 299 kr

Logen Enigheten. Kafferep omkring 1902 i fröken Emma Jacobssons trädgård, Repslagaregatan. Barnen vid huset: Ivar och Elsa Svensson. Övre raden: 1. Johnsson (Lumpe), 2. Polis Norén, 3. Alma Larsson, 4. Thor, 5. J.A. Lindstrand, 6. okänd, 7. Anna Björk, 8. Gren, 9. Sandkvist, 10. Johanna Björk, 11. Hanna Larsson (syster med Alma), 12. Anna Svahn, 13. Emma Jacobsson (ägare till trädgården), 14. fru Malmström, 15. okänd, 16. fru Lindstrand, 17. Lindstrand, 18. Malmström, 19. fru Mathilda Charlotta Liedholm, 20. Anders Gustaf Liedholm (Jönns föräldrar), 21. fröken Elsa Johnsson (dotter till Johnsson "Lumpe". Den som har kaffekoppen i handen och står upp är son till dem som sitter i soffan, fru och herr Svensson, flickan heter Emma Svensson.

Från 299 kr

Johan Bernhard Lundberg. Född 15/10 1844 i Skara. Död 29(5 1920 i Älgarås. Intagen vid Skara skola 1854. Studentexamen i Uppsala 1866. Prakt. teol. ex. 1872, prästvigd samma år. Tjänstgjorde i Husaby, Götene, Varnhem och N. Ving. Komminister i Hova pastorat 1884. 1. Hustru Anna Sofia Bergenson, f. 1856, d. 1889. Anton Bertil f 1876 26/8 i Stenum. Farmare i U.S.A. Konrad Emanuel f. 1877 18/11 i Stenum. Handlande. Ester Helena f. 1883. Dog ung. Nanny Maria f. 1885 28/5 i Stenum. Sjuksköterska. John Samuel f. 1887 14/1 i Älgarås. Kontorist. 2. (1890) Gustava Lindén f. 10/5 1856 i Acklinga, soldatdotter Hildur Gustava f 1892 10/3 i Älgarås. (Ovanstående uppgifter liksom följande hämtade ur "Skaraborgsbygden" årg. 1919, Cederbom-Friberg: Skara stifts herdaminnen 1850-1930 samt husförhörslängd i Älgarås.) Ivrig botanist. Hade stora samlingar insekter, fågelägg, snäckor och växter. Det berättas att L. på väg till en examen i skolan upptäckte en sällsynt fjäril, som fladdrade förbi. Denna raritet kunde han inte låta gå sig ur händerna, utan en vild jakt började. Efter en längre språngmarsch, varunder prästrocken åkt av, lyckades han fånga fjärilen. Vid gott humör, men utan prästrock kom han någon timme försenad till skolan, varifrån utgick skallgång efter rocken. Lundbergs samlingar och botaniska trädgård tillvann sig både svenska och utländska fackmäns intresse. L. var mycket barnkär. Det var också en from barnasjäl, som lyste fram bakom de tjocka glasögonen, något hjärtegott, som inte lämnade någon oberörd. Han var uppskattad för sitt goda, vänsälla väsen och sitt givmilda och uppoffrande sinnelag. Hans predikan var lågmäld. Mystiker och spiritist. Samtal med andevärlden "våra bröder från vägen". I Hova prästgård fanns en salssoffa i vars vänstra hörn L. aldrig ville sitta, emedan det var den avlidne kyrkoherdens, Anders Lexell, plats. Han påstod sig utan slagruta kunna förnimma vattenådrornas gång i jorden. Ifråga om vardagliga ting glömsk och opraktisk. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr