Huvudbyggnaden till Björkviks säteri uppfördes under 1600-talets mitt och är ett vackert exempel på en svensk karolinergård. Här dokumenterad 1930. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Henrik Johnsson och dennes maka Hilma Sofia Gustafsson.
Från 299 kr
I trädgården vid Engelholms gods sitter flickan Anna Spens Gabrielsdotter med lillebror Christer Spens Gabrielsson intill sig. Barn till Ellen Signhild Spens och Gabriel Spens.
Lille gossen Christer Gabrielsson Spens spatserar i trädgården till godset Engelholm i Sankt Anna. Han är son till godsägaren och greve Gabriel Spens och dennes maka Ellen Signhild, född Enhörning.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets paradsängkammare.
I salongen på godset Thorönsborg i Sankt Anna socken sitter lilla gossen Carl Philip Bonde, son till Philip Bonde och Anna Bonde, född Mörner.
Borums gård i Mogata. Huvudbyggnaden uppfördes 1791, möjligen genom major Adolf Ulrik Freidenfelts försorg. Omkring sekelskiftet 1800 fick gården ny ägare i kapten Per Adolf von Ehrenheim. Dokumentation av Östergötlands museum 1975.
Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.
Den 5 september 1896 sammanvigdes kamrer Fredrik Rosin och Ingrid Fredholm. Efter vigseln i Klockrike kyrka bjöds följet till brudens fars och styvmoders gods Karlshov för, som vigselannonsen uppger, en frukostmiddag för det stora sällskapet. Det är i den stunden vi ser bröllopsföljet samlade för fotografering framför godsets huvudbyggnad. Dagen till ära hade man som brukligt ordnat en praktfull äreport.
Herrborum fotograferat från Herrborums skär i Basteviken, Sankt Anna. Till vänster ses huvudbyggnadens östra gavel. Norr om denna ligger de bägge kvadratiska flyglarna från 1775.
Interiör från Karlshov i Älvestad. Odaterat fotografi från grosshandlare August Fredholms ägoperiod. Sannolikt närmare bestämt tillkommen i samband med fotografens besök av godset i samband med grosshandlarens dotter Ingrids vigsel 1896.
Den karakteristiska mangårdsbyggnaden till Tunarp i Västra Ryds sn. Från 1890 ägd av familjen Ydrén. Vid tiden för bilden arrenderades gården av nämndeman Martin Emanuel Karlsson och dennes hustru Anna Lydia Elisabet, född Gustafsson.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Porträtt av Ellen Signhild Spens, född Enhörning. Dotter till konsul Gustaf Fredrik August Enhörning och Ellen Gerda Schubert. Gift 1904 med greve Gabriel Spens, godsägare till Engelholm i Sankt Anna.
Hargs gård ligger vackert belägen vid södra änden av Hargsjön strax norr om Kisa samhälle. Huvudbyggnaden uppfördes 1832 av major Samuel Leonhard Lindgren som ärvt gården av sin svärfar. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Gamla huvudbyggnaden till Säby, eller Bjärka Säby som vid tiden för bilden börjat användas för godset.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Detalj av gästflygeln på Hållingstorp i Kristberg socken. Gården ägdes i omkring 100 år av släkten Nyström med bland andra några av anförvanternas arkitekter och byggmästare. Bilden visar typiskt nyströmska dekorer.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets matsal.
Släktträff på Herrborum sommaren 1916. Stående från vänster ses kommendörkapten Adolf Mörner intill sin maka Anna, född Funck. Vidare följer kapten Johan von Holst och dennes maka Eva, född Mörner, följt av två okända kvinnor. De påföljande männen i mitten är till vänster författaren och diplomaten Birger Mörner, dennes son Hans Georg Mörner samt professor Karl Mörner. Därefter följer familjen Mörner till Björksund med dottern Hedda, far och mor Nils och Signe samt brodern Axel Mörner. De bägge herrarna till höger i raden är landshövding Axel Mörner och stiftsbibliotekarie Carl-Magnus Stenbock. I nedre raden från vänster ser vi enligt uppgift gossen Stellan Mörner med Carl Mörner lutande mot sig. Identiteten på kvinnan ovanför den sistnämnda har inte kunnat styrkas. Med fortsättning från den mörkt klädda grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg, efterkommer professor Karl Mörners hustru Fanny, född Ekengren. Vidare sitter ägarna till Herrborum, Nils och Margareta Mörner med barnbarnet Magnus Stenbock mellan sig. Åtföljande kvinna är enligt uppgift fröken Marianne Mörner, syster med Nils Mörner till Björksund och även delägare av godset. Påföljande kvinna är okänd men följs av den ljust klädda och lätt igenkända Louise Mörner, gift Stenbock.
Familj och övriga gäster i samvaro invid huvudbyggnaden till Grensholm. Tillfället rörde godsets ägare, greve Harald Spens 75-årsdag 1902.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.