Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.

Från 299 kr

Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31, under byggnad på Vagn och Maskinfabriken i Falun. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.

Från 299 kr

Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31, under byggnad på Vagn och Maskinfabriken i Falun. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.

Från 299 kr

Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild från vänster syns Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ lok 2 "Virå" samt personvagnar Munkendals Jernväg, MJ Co1 och Stafsjö Järnväg, Stafsjö J BCo 2. Andra personvagnar i bakgrunden från vänster är Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg, NAÄJ BCo 3; Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ CNo 41; Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ BCo 103, Okänd vagn; Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ Co 1; samt bakom loket från vänster Helsingborg - Råå - Ramlösa järnväg, HRRJ Coö 6 och Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ Co 11.

Från 299 kr

Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild från vänster syns Munkendals Jernväg, MJ Co1 och Stafsjö Järnväg, Stafsjö J BCo 2. Andra personvagnar i bakgrunden från vänster är Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg, NAÄJ BCo 3; Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ CNo 41; Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ BCo 103; Okänd vagn; Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ Co 1 och ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson"; samt mitten från vänster Helsingborg - Råå - Ramlösa järnväg, HRRJ Coö 6 och Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ Co 11.

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Trehjulig motorvagn, konstruerad och byggd av fabrikör Ernst Aldén i Kalmar omkring 1908. Farten blev ungefär 3 mil i timmen på dålig väg. På baksidan av detta kort står bland annat "denna vagn, som är något begagnad men i godt skick säljer jag till ca 525..." Ernst Aldén. Samme man konstruerade den första lilla ångdrivna båten i Kalmar, som sedan följdes av en större med kraftigare maskin. Namnet på den senare båten var "Colibri", den tjänstgjorde en tid som bogserare i Kalmar hamn och såldes sedan till Bergkvara. Uppgifter av herr G Runberg, Kalmar.

Från 299 kr

Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Adolf Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.

Från 299 kr

A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".

Från 299 kr

'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'

Från 299 kr

Trehjulig motorvagn, konstruerad och byggd av fabrikör Ernst Aldén i Kalmar omkring 1908. Farten blev ungefär 3 mil i timmen på dålig väg. På baksidan av detta kort står bland annat "denna vagn, som är något begagnad men i godt skick säljer jag till ca 525..." Ernst Aldén. Samme man konstruerade den första lilla ångdrivna båten i Kalmar, som sedan följdes av en större med kraftigare maskin. Namnet på den senare båten var "Colibri", den tjänstgjorde en tid som bogserare i Kalmar hamn och såldes sedan till Bergkvara. Uppgifter av herr G Runberg, Kalmar.

Från 299 kr

Personalen på Knutsons Marmeladfabrik uppställd ute på innergården i snön. Till höger en vagn med packade produkter. Med på bilden finns troligen: fabrikörsparet Aron och Sofie Knutson, frk. Håkansson, kontorist Signhild Pettersson, frk. Knutsson, handelsresande Hertzberg, maskinist Pettersson, gårdskarl Lars Larsson, Emma Johansson, Edit Andrén, Elin Berglund, Josefina Johansson, Dina Holmström, Ida Sjölin, Anna Andersson, Augusta Andersson, Augusta Gustafsson, Naemi Nilsson, Anna Andersson, Elin Karlsson, Märta Svensson, Ida Hallberg, Augusta Möller, Märta Möller, Julia Johansson, Anna Johansson, Elsa Andersson, Sara Nordin. Fabriken låg då i kv Flickskolan.

Från 299 kr

Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.

Från 299 kr

A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".

Från 299 kr

Ånglok med vagn vid gamla Lindomes järnvägsstation, i slutet av 1800-talet. Den gamla järnvägsstationen i Lindome låg på västra sidan om järnvägen, ungefär där det idag ligger en pressbyråkiosk. Stationen revs 1921 i samband med att järnvägen byggdes om. Tidigare gick spåret på västra sidan om Sagsjön, där var det sankt och bottenlöst, så att ett lok med förare och allt gick ner och sjönk. Loket med förare ligger kvar i djupet än idag. Efter denna händelse byggdes järnvägen rakt över Sagsjön. Fyllnadssten bröt man där Makadambolaget ligger idag och det är därför Makadambolaget har hamnat där. Det byggdes också en ny järnvägsstation samma år (1921).

Från 299 kr

Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ A04 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ AB01 sedan någon SJ C0 eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ B01, två SJ AB01 och någon SJ C0 eller SJ BC0. 1924 ansågs AB01 och B01 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.

Från 299 kr

Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.

Från 299 kr

Falköpings Stadsfullmäktige 1934. Första raden från vänster: Josef Haglund, Emil Thorselius, Harald Wagnér, Bernt Drakenberg, Helge Bäcklund, fru Olga (Elgh-) Ågren, Erik P. Vrang, Sigurd Koch. Andra raden från vänster: S.H. Svensson, förman Göthberg, K.J. Wiberg, polis Hägg, A. Th. Brandt, SJ-kont. Axel T. Lindgren, bangårdsmästare Joh. Rydén, Aug. Sahlin, järnhandlare Sam. Jansson, vagn- & stallkarl Johannes Hellqvist, lokförare Carl Läth, Hilding Svensson, järnvägstjänsteman K A (Claes) Johansson, murare J.H. Ljungström, reparatör Oskar Richert, tandläkare Axel Rahne, landsfiskal och sekreterare i stadsfullmäktige Einar Dahlstrand, trävaruhandlare Carl Einar Jonzén, stadsskrivare Gustav Klein och E.V. Qvick.

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr