LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Sttående

Antal träffar: 8186
Grupp 6 personer.
Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten:

Grupp 6 personer. Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten: "Telle den 19/6 1912". Denna bild tillhör föremålsnummer 38.245.1-46, Låda - Minneslåda efter Hedvig Maria Emilia Johansson, vari den påträffades. En kopia av bilden finns i lådan och har nr. 38.245:45. Till minneslådan finns dokumentation om person- och släkthistoria kring Hedvig Johansson samt om hennes sjukdom och död. Fotot är taget av Hedvigs far Karl David Johansson vid ett besök i hans föräldrahem i Tälle, Hardemo sn, Närke. Vid detta tillfälle togs flera foton vilka tidigare har inlämnats till ÖLM. De har nr: 2003:47:1-19. Fotoprotokoll till dem med ytterligare information finns. Genom detta foto har denna bildserie kunnat dateras. Uppgifter om personerna på bilden: Från vänster till höger: Stående på verandaräcket: HEDVIG MARIA EMILIA JOHANSSON, född 11/2 1906, död 19/3 1915. (För mer upplysningar om henne se ÖLM n 38.245:1-46, Minneslåda samt Dnr: 2003.360.165 och foton 2003:47:1, 3, 4, 7, 10, 12-19. LYDIA MARIA JOHANSSON, Hedvigs faster, född 28/1 1879 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Död 26/4 1959 på vårdhemmet Solbacka i Kumla. Gift med bangårdsmästare Albin Nordström, Hallsberg. De fick barnen Folke och Olle. Hon var länge kokerska på Järnvägshotellet i Hallsberg. Se även foto: 2003:47:4, 15. MARIA KATARINA LARSDOTTER, Hedvigs farmor. Hon kallades "Maja Kajsa". Född 7/4 1849 i Bellefors. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Gift med Per Johan Johansson, född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland, död 13/2 1921 i Hardemo, Närke. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Per Johan och hasn familj bodde i banvaktarbostället. När han pensionerades bodde han kvar i Tälle men skall ha flyttat till ett annat hus i omedelbar närhet av bostället, så att näste banvaktare kunde överta det. Bilden är troligen tagen vid det hus som Per Johan flyttade till. Se även foto 2003:47:6, 14. ANNA AUGUSTA EMILIA JOHANSSON, Hedvigs mor. Född Molin 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Emilia arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Se även foto: 2003:47:3, 4, 6, 11, 13-18. Gift 28/10 1905 med Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke, död 5/6 1968 i Örebro, där sist bosatt på Viktoriagatan 11. Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Se foto: 2003:47:6, 16, 18. Stående framför Maria Katarina: MÄRTA BRITA ELISABETH JOHANSSON, Hedvigs syster, född 19/4 1909, död 30/10 2003. Se även 2003:47:1, 3, 4, 10, 12-19. Stående på verandaräcket till höger: INGEBORG LYDIA VIKTORIA JOHANSSON,Hedvigs syster. Född 11/9 1907, död 15/7 1997. Se även: 2003:47:1, 3, 4, 6, 10, 12-18.

Från 299 kr

Grupp 6 personer.
Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten:

Grupp 6 personer. Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten: "Telle den 19/6 1912". Denna bild tillhör föremålsnummer 38.245.1-46, Låda - Minneslåda efter Hedvig Maria Emilia Johansson, vari den påträffades. En kopia av bilden finns i lådan och har nr. 38.245:45. Till minneslådan finns dokumentation om person- och släkthistoria kring Hedvig Johansson samt om hennes sjukdom och död. Fotot är taget av Hedvigs far Karl David Johansson vid ett besök i hans föräldrahem i Tälle, Hardemo sn, Närke. Vid detta tillfälle togs flera foton vilka tidigare har inlämnats till ÖLM. De har nr: 2003:47:1-19. Fotoprotokoll till dem med ytterligare information finns. Genom detta foto har denna bildserie kunnat dateras. Uppgifter om personerna på bilden: Från vänster till höger: Stående på verandaräcket: HEDVIG MARIA EMILIA JOHANSSON, född 11/2 1906, död 19/3 1915. (För mer upplysningar om henne se ÖLM n 38.245:1-46, Minneslåda samt Dnr: 2003.360.165 och foton 2003:47:1, 3, 4, 7, 10, 12-19. LYDIA MARIA JOHANSSON, Hedvigs faster, född 28/1 1879 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Död 26/4 1959 på vårdhemmet Solbacka i Kumla. Gift med bangårdsmästare Albin Nordström, Hallsberg. De fick barnen Folke och Olle. Hon var länge kokerska på Järnvägshotellet i Hallsberg. Se även foto: 2003:47:4, 15. MARIA KATARINA LARSDOTTER, Hedvigs farmor. Hon kallades "Maja Kajsa". Född 7/4 1849 i Bellefors. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Gift med Per Johan Johansson, född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland, död 13/2 1921 i Hardemo, Närke. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Per Johan och hasn familj bodde i banvaktarbostället. När han pensionerades bodde han kvar i Tälle men skall ha flyttat till ett annat hus i omedelbar närhet av bostället, så att näste banvaktare kunde överta det. Bilden är troligen tagen vid det hus som Per Johan flyttade till. Se även foto 2003:47:6, 14. ANNA AUGUSTA EMILIA JOHANSSON, Hedvigs mor. Född Molin 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Emilia arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Se även foto: 2003:47:3, 4, 6, 11, 13-18. Gift 28/10 1905 med Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke, död 5/6 1968 i Örebro, där sist bosatt på Viktoriagatan 11. Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Se foto: 2003:47:6, 16, 18. Stående framför Maria Katarina: MÄRTA BRITA ELISABETH JOHANSSON, Hedvigs syster, född 19/4 1909, död 30/10 2003. Se även 2003:47:1, 3, 4, 10, 12-19. Stående på verandaräcket till höger: INGEBORG LYDIA VIKTORIA JOHANSSON,Hedvigs syster. Född 11/9 1907, död 15/7 1997. Se även: 2003:47:1, 3, 4, 6, 10, 12-18.

Från 299 kr

Hedesunda.
Skjorta med korsstygnsbroderi.
Deposition från Hedesunda Hembygdsförening.
Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick.
Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet.
Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur.
Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde.
Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm.
Haqvin Spels 325:e psalm:
ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.

Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.

Från 299 kr

Hedesunda.
Skjorta med korsstygnsbroderi.
Deposition från Hedesunda Hembygdsförening.
Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick.
Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet.
Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur.
Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde.
Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm.
Haqvin Spels 325:e psalm:
ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.

Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår