Troligen åtta syskon som står sidledes på rad, varav två flickor. Den främsta flickan avviker med sin storrutiga klänning gentemot övrigas mörkt enfärgade klädsel. Johan Bengtsson från Södra Näs beställde bilden, sannolikt deras far.
Från 299 kr
Midsommarfirande vid Hembygdsgården Långåker 1:3 1993. Med ryggen åt kameran står Staffan Bjerrhede klädd i folkdräkt. I röd folkdräkt står hans syster Annika Bjerrhede med sina barn Julia och Johannes Lundin. Övrigas namnuppgifter saknas. Relaterade motiv: A03389 - A03408.
Foto av Torborg i snön (enligt text skriven i albumet). Text baksidan kort: "Tant Tora gratuleras hjärtligt af Torborg och den öfriga familjen". Adresserat till: Fru Tora Svensson, Östra Ågatan, Uppsala.
Vägkorsning med vaktkur Järnvägstrafik, signalanläggningar och säkerhetstjänst i Stockholmsområdet under 1800-talet. Instruktion för vaktpersonal, se kommentar här nedan. Signalvakten skulle, med biträde av grindvakten, underhålla och reparera grindar, lyktor och "öfriga till vägöfvergången hörande inrättningar"
fotografi, person, blus, grupporträtt, bälte, dräkt, kvinna, hatt, brosch, gräsmatta, landskap, krage, smycke, mössa, träd, häck, jacka, ring, paraply, frisyr, kjol
vykort, bilder, fotografi
Nordingrå kyrkoruin
fotografi
Karats
kaktus, vegetation, fotografi, photograph@eng
vegetation, kaktus, fotografi, photograph@eng
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Almgrens Sidenväveri, sidenapparateringsverkstaden på Tavastgatan 8 (tiven i november 1928). Pressrummet, bottenvåningen med pressarna "Pelle" och "Olle". Den förstnämnda skänkt till Tekniska museet 1928, den andra överflyttad jämte överiga maskiner och apparater till farbrikens lokaler på repslagargatan 15 i oktober 1928. Plåten återfinns på Nordiska museet.
Danska post- och telegrafföreningens hyllning vid frihetskämparnas grav i Köpenhamn. 1945.
Messina, Italien
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.