Herrborum fotograferat från Herrborums skär i Basteviken, Sankt Anna. Till vänster ses huvudbyggnadens östra gavel. Norr om denna ligger de bägge kvadratiska flyglarna från 1775.
Från 299 kr
Interiör från Karlshov i Älvestad. Odaterat fotografi från grosshandlare August Fredholms ägoperiod. Sannolikt närmare bestämt tillkommen i samband med fotografens besök av godset i samband med grosshandlarens dotter Ingrids vigsel 1896.
Den karakteristiska mangårdsbyggnaden till Tunarp i Västra Ryds sn. Från 1890 ägd av familjen Ydrén. Vid tiden för bilden arrenderades gården av nämndeman Martin Emanuel Karlsson och dennes hustru Anna Lydia Elisabet, född Gustafsson.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Porträtt av Ellen Signhild Spens, född Enhörning. Dotter till konsul Gustaf Fredrik August Enhörning och Ellen Gerda Schubert. Gift 1904 med greve Gabriel Spens, godsägare till Engelholm i Sankt Anna.
Hargs gård ligger vackert belägen vid södra änden av Hargsjön strax norr om Kisa samhälle. Huvudbyggnaden uppfördes 1832 av major Samuel Leonhard Lindgren som ärvt gården av sin svärfar. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Gamla huvudbyggnaden till Säby, eller Bjärka Säby som vid tiden för bilden börjat användas för godset.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Detalj av gästflygeln på Hållingstorp i Kristberg socken. Gården ägdes i omkring 100 år av släkten Nyström med bland andra några av anförvanternas arkitekter och byggmästare. Bilden visar typiskt nyströmska dekorer.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets matsal.
Släktträff på Herrborum sommaren 1916. Stående från vänster ses kommendörkapten Adolf Mörner intill sin maka Anna, född Funck. Vidare följer kapten Johan von Holst och dennes maka Eva, född Mörner, följt av två okända kvinnor. De påföljande männen i mitten är till vänster författaren och diplomaten Birger Mörner, dennes son Hans Georg Mörner samt professor Karl Mörner. Därefter följer familjen Mörner till Björksund med dottern Hedda, far och mor Nils och Signe samt brodern Axel Mörner. De bägge herrarna till höger i raden är landshövding Axel Mörner och stiftsbibliotekarie Carl-Magnus Stenbock. I nedre raden från vänster ser vi enligt uppgift gossen Stellan Mörner med Carl Mörner lutande mot sig. Identiteten på kvinnan ovanför den sistnämnda har inte kunnat styrkas. Med fortsättning från den mörkt klädda grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg, efterkommer professor Karl Mörners hustru Fanny, född Ekengren. Vidare sitter ägarna till Herrborum, Nils och Margareta Mörner med barnbarnet Magnus Stenbock mellan sig. Åtföljande kvinna är enligt uppgift fröken Marianne Mörner, syster med Nils Mörner till Björksund och även delägare av godset. Påföljande kvinna är okänd men följs av den ljust klädda och lätt igenkända Louise Mörner, gift Stenbock.
Familj och övriga gäster i samvaro invid huvudbyggnaden till Grensholm. Tillfället rörde godsets ägare, greve Harald Spens 75-årsdag 1902.
Vy mot Solberga omkring förra sekelskiftet. Godsets huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 genom försorg av dåvarande ägare generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. I sammanhanget stiftades Solberga med underlydande gårdar till fideikommiss. Genom arv och giftemål kom Solberga att vid 1800-talets mitt övergå i släkten Dankwardt-Lillieströms ägo.
Herrborum fotograferat från gårdssidan med sin rundel.
Ur en samling av vykort på affärer och butiker på Östergötlands landsbygd förekommer av oklara skäl denna vy mot huvudbyggnaden till Godegårds säteri.
Utsikt mot Motala ström på dess flöde mellan Norsholm och Kimstad. I fonden skymtar Tångestad med huvudbyggnad i klassicerande stil från 1800-talets mitt.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Vy mot Engelholm i Sankt Anna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.