Hästdragen spårvagn utanför Midland Railway Station. Dessa hästar i England utfodrades med havre från bl.a. Falkenberg. Havereexport till England var i mitten av 1800-talet av stor ekonomisk betydelse för Falkenberg och dess framväxt.
Från 299 kr
Den gamla församlingskyrkan i Å stod i förfall från mitten av 1800-talet och det skulle dröja till år 1970 innan en genomgripande räddningsinsatser sattes in. Här ett intryck från sommaren 1952.
Medföljande text: "Fjällbacka. Mellan de två främsta sjöbodarna hade Justus Åkerström sitt båtbyggeri (från slutet av 1800-talet fram till 1920). Bohusjullen vid bryggan (tredje båten från kameran sett) är byggd av Justus Åkerström. Originalfoto tillhörande Kville Hembygdsarkiv".
Utsikt från Heliga Trefaldighet kyrkas torn. Målning från 1800-talet. I bakgrunden, något till höger, syns bland annat värdshuset Carlsborg. Mitt i bilden badhuset Najaden. Nere till höger Grapes sjukhem.
Hamnförvaltningen. Den 12 juli 1945. Runt Blockhusharen på norra sidan av Gävlefjärden uppfördes 1612 en hög fästningsvall. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse. Fredriksskans överläts 1892 till Gävle stad och revs 1902. Stenen användes till bygget av hamnen.
Nässja medeltida kyrka har i stort bevarat sitt ursprungliga uttryck trots återkommande reparationsarbeten. Sedan mitten av 1800-talet har tiden i det närmaste lämnat byggnaden orörd. Interiören från 1905 motsvarar således dagens intryck.
Amatörfotografi mot huvudbyggnaden till Vi säteri (även Wij) vid sjön Glans strand öster om Norrköping. Herrgården uppfördes sannolikt i början av 1800-talet men ombyggdes radikalt 1910 genom kapten Karl Fredrik von Malmborgs försorg, som själv utförde ritningarna.
Den senare huvudbyggnaden på Viby säteri uppfördes i början av 1800-talet. Resultatet blev en reveterad timmerbyggnad under brutet sadeltak. Invändigt fördelad på tio rum, två kök och två hallar. Dokumentation av Östergötlands museum 1970.
I hörnet av Nygatan och Repslagaregatan låg tills det revs bildens vackra men med tiden bedagade skönhet. Nygatan 13 var fastighetens adress och det hade prytt gatuhörnet sedan det sena 1800-talet. Fotoåret 1963 var huset rivningsbeslutat.
Paradstråket Drottningsgatan lades ut under det senare 1800-talet för Linköpings bebyggelsemässiga utvidgning. Gatans norra sida har i stort bevarat de ursprungliga husen. Drottninggatan 33 närmast betraktaren är dock saknad.
Vasavägen i Linköping anlades och började bebyggas från vägens östra änden från slutet av 1800-talet. Bilden visar Vasavägens motsatta del dit byggnationen nådde under 1930- och 40-talen. Längan till höger täcker kvarteret Asterns södra sida och rymmer gatunumren 49-55.
Jungfru Lovisas hotell på Ågatan 39 i Linköping. Bakom namnet stod Lovisa Dahlgren som från andra hälften av 1800-talet drev sin hotellverksamhet med gott renommé. Gatuhuset plockades ned 1953 för att 1955 åter stå rest i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Fotoåret 1974 planerades det för omfattande nybebyggelse i kvarteret Däckeln i centrala Linköping. Ännu vid tiden stod där hus som i ålder sökte sitt ursprung i det tidiga 1800-talet, möjligtvis ännu tidigare. Här gårdsinteriör från Nygatan 27.
Brukspatron Gustaf Ekman. Detta var en av pionjärerna i svensk järnvägs utveckling. Tidsperioden för Gustaf Ekman var från mitten av 1800-talet och framåt. Gustaf Ekman arbetade flera gånger tillsammans med Nils Ericson.
Vägkorsning med vaktkur Järnvägstrafik, signalanläggningar och säkerhetstjänst i Stockholmsområdet under 1800-talet. Instruktion för vaktpersonal, se kommentar här nedan. Signalvakten skulle, med biträde av grindvakten, underhålla och reparera grindar, lyktor och "öfriga till vägöfvergången hörande inrättningar"
Ett socitetsbröllop i Falköping i slutet av 1800-talet. Brudparet med tärnor och marskalker. Fröken Nanny Janzons bröllop med bankdirektör E.Tegnér, Lindesberg. Tärnan här närmast är fröken Mary Frykberg, sedermera gift med ryssen Subkow, och svärmoder till tyske Kejsar Wilhelms syster.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bondfolk från Falbygden på resa till stan. Mor bär "mössa och stycke", en vacker och klädsam huvudbonad, som användes allmänt till mitten av 1800-talet eller något senare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.