Hörnefors 29:1
Från 299 kr
Norrbyskär
Själevad, Grisslans kapell
fotografi, tavla, bilder, grupporträtt
vy, herrgård, fjäll, trädgård
hustrur, kvinna, hövding, barn, fotografi, photograph
Ingatorps marknadsplats. Ingatorp är den kungsgård, där traditionen säger att konung Inge, Stenkils son, avled någon gång i början av 1100-talet. Han begrovs på Hångers kyrkogård. Men i början av 1200-talet ansågs förmodligen Hångers kyrka för ringa att hysa en kungagrav och kung Inges ben fördes till munkarnas kyrka i Varnhem, "där nu Stenkils son vilar i gott sällskap med helige kung Eriks ättlingar". Som en ö i en väldig åker ligger Hångers kyrkogård. För mer än åtta hundra år sedan vigdes här konung Inge den äldre till den sista vilan. Den utgör nu en inhägnad dunge i Bredegårdens åkrar ej långt från Hornborgasjön. Kyrkan i Hånger, av romansk typ, raserades jämte Mårby, då Bjurums kyrka uppfördes på 1760-talet. Fragment av fönsterbågar och kolonner äro strödda över platsen, och halvt dolda av det yviga gräset ligga där ett par gravstenar från tidig medeltid. Vi har rätt att tro, att den ena av dessa en gång lagts över kung Inge.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.