Plan af Kinnekulle.
Från 299 kr
Vet du något om männen som poserar här vid två hästekipage med en långträckt ekonomibyggnad i bakgrunden? Meddela gärna oss i så fall! Fotografiet sitter i ett album som har tillhört Ingegerd Berggren född 1906 i Knäred, gift Willners. Många bilder i albumet visar byggnationen av kraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910, så kanske är männen involverade i detta? Några av dem förekommer i olika konstellationer på andra bilder i albumet. Uppgifter om var denna bild är tagen saknas. (Se övriga bildnr i denna serie VMA12190 K1e t ex nr 69 och 82.)
Bassalts kraftstation i Lagan som nybyggd. Den formella invigningen av de fyra första kraftverken i Lagan hölls lördagen den 17 september 1910. Övriga var Knäred övre och nedre samt Majenfors i Markaryd. Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906 med konsul August Schmitz som verkställande direktör och ordförande var landshövding Asker i Halmstad. Företaget var inriktat på elproduktion genom utnyttjandet av Lagans vattenfall och anläggandet kom igång hösten 1906. Arkitekt för kraftstationerna i Bassalt och Majenfors var Frans Fredriksson och de kom i drift något tidigare än de andra två.
Mellangårds i Oppåker, Juni 1892. I första raden gårdens ägare hemmansägare och nämndemannen Anders Åkerman med fru Teckla Eugenia Åkerman (född Hedenström) samt barnen Nils och Olov och deras kusin Erik Hedenström. Övriga personer: Fru Lotta Nilsson Fru Mina Hedenström, Nils Nilsson, Olof Nilsson, Fröknarna Alma Hillgren, Augusta Åström, Helena Åström. T.f. kronolänsman Ossian von Kivling, Axel Westin, Fru Ida Rydberg och barnen Alma och Isidor Rydberg, Anna Strömblad, Fru Jenny Åström, Pastor Jacob Rydberg, Sven Åström, Johannes Nilsson, Styrman Alfred Hedenström, Henrik Åström, Kronolänsman Wilhelm Åström och på taket Oskar Åström. Mellangårds var även då poststation för Hedesunda.
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Det har gått 5 år sedan de förra bilderna togs, se Bild 625 och 626, och den gamla bulbyggnaden är riven. I stället har man byggt en ny fähusdel lik den övriga ladugården. Taket är täckt med halm, s k bindtak, det gängse taktäckningsmaterialet i början av 1900-talet, agen tog definitivt slut vid Lausmyrs uppodling omkring år 1900. Tröskhuset ser ruckligt ut, dess tid var förbi. Dasset är påfallande likt det på Botels Hanssons part. Ladugården står ännu kvar och till det yttre oförändrad så när som på taket, vilket är täckt med pannplåt.
Masse har passat på att ta en bild av en del av ladugården på den gamla gårdstomten innan den revs. Tråkigt nog hann Masse tydligen inte med att ta bilder av manbyggnaden och övriga byggnader innan de försvann. Ladugården är en traditionellt utformad stenladugård med halmtak från 1800-talets mitt. Den tycks ha innehållit två fähus och en hoimd bortom portlidret. Den hitre delen måste ha innehållit en lada att döma av den märkliga tröskvandringen med skyddstak, någon liknande konstruktion är inte känd. Av ladugårdsbyggnaden att döma verkar gårdsparten ha varit rätt liten, vilket starkt kontrasterar mot hur storbyggd den blev på sin nya gårdsplats. Fick man mera jord vid skiftet?
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Makarna August Fredholm och Helga Cavallin med barn samlade för fotografering. Platsen är makarnas gods Karlshov i Älvestad och tidpunkten sannolikt i samband med Fredholms dotter Ingrids bröllop i september 1896. Vi ser henne sittande på bänken till höger med fadern vid sin sida. De mindre barnen är ättlingar till den omgifte fadern och nämnda Helga Cavallin, som vi ser sitta i förgrunden. I knäet har hon makarnas sistfödde, Nils. Parets övriga barn ses från vänster i Einar, Signe (vid fadern), Jane (vid Ingrid) och Hildur längst till höger på bänken. De bägge stående personerna och kvinnan i mörkt på bänken har inte identifierats.
Del av samhället Sturefors som genomgått stor förändring sedan bildens tillkomst 1904. Församlingens prästgård (Rävantomta) till höger uppfördes omkring 1840 men blev lågornas rov 1963 och kom inte att återuppbyggas. Inte heller någon av gårdens övriga bebyggelse kvarstår, med undantag av det rappade huset till vänster, om än påtagligt restaurerat. Inte heller den skymtade sockenkyrkan har klarat sig från brand. En tid före den olyckliga eldsvådan i prästgården stod kyrkan under renovering. Vid middagstid den 21 juni 1961 såg en takarbetare svag rökutveckling och kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas.
SJB lok 6 "Jemtland" För Statens Järnvägsbyggnader (SJB) inköptes 1858-79 sex fyrkopplade sadeltanklok från Beyer, Peacock. Samma loktyp har levererades till åtskilliga järnvägar världen runt som byggnadslok och växellok. De två första loken tilldelades Westra Stambanans lokserie med nummer 21 och 22, men från 1866 överfördes loken till en intern nummerserie inom SJB. De fyra övriga loken erhöll nummer 3-6 inom SJB:s numrering. År 1896 beslöts att överföra de sex loken till SJ och de erhöll nummer 505-510 med littera Ä. År 1898 förandrades litterabeteckningen till Qä. Slopning av loken skedde 1897-1906 och SJ 22/SJB 2/SJ Ä-Qä 506 överlämnades till Järnvägsmuseum Källa Svenska Lok.se
Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Avslutningskaffe armelottaskola P3 1947. från v kapten Cowan Nyberg, ?, kurschefen moblotta Fo 43
Möhippa för Anna-Greta Bolander (g. Sandberg) som sitter i mitten. De övriga är hennes väninnor, från vänster: Zella Bolander (gift m. brudens bror), Torgerd Johansson (g. Wetterstrand), Harriet Lind, Blanche Bolander (gift med brudens bror, Hedenborg som ogift), Syster Bornebusch, ?, Eva Tideström (Forsén som ogift), Gunvor Laurén (g. Lövgren), Vera Svensson-Warborn (g. Bornebusch), Anna-Greta Sjöblom. Flickorna är i 22-25 års åldern och man hade hyrt in fotografen för att föreviga stunden. Bilden tagen i ett hyrt rum vid sidan av matsalen på Varbergs hotell.
Sju män i uniform utanför en (förmodad) lotsstuga med havet skymtande i bakgrunden. Ytterligare en man kikar ut genom fönstret till höger. De två som står till höger är flottister och övriga förefaller vara lotspersonal med olika grader. Tre av dem tycks bära märket för kronolots på mössan och de två sittande har lotsuniformens enkla v-ställda bandchavroner nedtill på ärmarna (mästerlotsar har två band). Mannen vid dörren håller i en tubkikare och den ena flottisten i en flagga. Beställare: Lotsförman Bergström. (Männens ansikten är retuscherade på negativet.)
Örlogsfartyget MS Visborg i Hamnen. HMS Visborg (A265) ursprungligen M03 var ett av svenska marinens minfartyg men byggdes år 1998 om till underhållsfartyg till dåvarande 2. ytstridsflottiljen. Visborg sjösattes den 22 januari 1974 och var då tillsammans med HMS Älvsborg (M02) ett minfartyg. Utöver detta fungerade Visborg också som flaggskepp för Chefen för kustflottan och dennes stab, flaggen. Fram till 2010 tjänstgjorde Visborg som 4. sjöstridsflottiljens lag- och ledningsfartyg där uppgifterna är att stödja övriga fartyg i flottiljen samt kunna vara den plattform där förbandschefen leder förbandets strid. HMS Visborg höggs upp i Landskrona i januari 2014.
Bakre raden: 1. Elin Mellberg 2. Karl Mellberg 3. Sven Mellberg 4. Inez Mellberg Främre raden: 1.Edit Mellberg 2. Erland Mellberg med dotter Astrid i knäet. 3. Klara Mellberg 4. Anders Mellberg 5. (mellan föräldrarna) Oskar Mellberg Tillv.tid: 1920-1930 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 594 Motiv_spec: FAMILJ Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: BENGTSSON JOEL Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: TIBRO Gård: Fastighet: Adress: BORGARGATAN 6 Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: KYRKEFALLA HEMBYGDSFÖRENING Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: MELLBERG C E Land: Län: 16 Kommun: Stad: LARV By: Gård: FALEBERG Fastighet: Adress:
MÖBELGRUPP Tillv.tid: 1926 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LO RealNr: 352 1 Motiv_spec: STOL RealNr: 322 4 Motiv_spec: MÖBELSNICKARE RealNr: 352 3 Motiv_spec: BORD RealNr: 352 1 Motiv_spec: SOFFA Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: BENGTSSON JOEL Land: Län: 16 Kommun: Stad: By: TIBRO Gård: Fastighet: Adress: BORGARGATAN 6 Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: KYRKEFALLA HEMBYGDSFÖREN Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: TIBRO Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 74 Yrke: BILDHUGGARENamn: ANDERSSON Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: TIBRO Gård: Fastighet: Adress:
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.