Fartygschefen Mörner (till h) på akterdäcket till pansarskeppet SVERIGE i samspråk med utländsk officer. Insignierna på dennes uniform tyder på att han tillhör den estniska marinen, vilket skulle kunna sätta bilden i samband med det svenska statsbesöket i Tallinn sommaren 1929, som Berger dokumenterat i andra bilder. Att även denna bild tagits i anknytning till detta statsbesök har dock inte kunnat bekräftas.
Från 299 kr
Fartygschefen Mörner (till h) på akterdäcket till pansarskeppet SVERIGE i samspråk med utländsk officer. Insignierna på dennes uniform tyder på att han tillhör den estniska marinen, vilket skulle kunna sätta bilden i samband med det svenska statsbesöket i Tallinn sommaren 1929, som Berger dokumenterat i andra bilder; att även denna bild tagits i anknytning till detta statsbesök har dock inte kunnat bekräftas.
Kommendör Claës Lindsström (t v), flaggkapten i Högste Befälhavaren över Kustflottans stab, och kommendörkapten Adolf Mörner, fartygschef på pansarskeppet SVERIGE. Andra fotografier i Bergers samling tyder på att bilden tagits vid den landstigningsövning manskap från SVERIGE deltog i på Stabbo i Stockholms södra skärgård 1929.
Station dekorerad inför kungabesök. Personal fr v: Stins J R Bruno, Tlst G A Carlmark, Tlst C A Tjeder, Kb C Svanqvist, Kb B Sederqvist, Stkf A Norström, Stk J Svensson, Stk L D Qvick, Stk G Fernström, Stk J Nilsson, Stk C Sundin, Nb G Kördel, ex stk C Norström, Bromsare Th Olsson, Lokf Jonsson, Eldare Mörner, Putsare O Boman
blomstertåg
- Fotografi -
Slåtterarbetet utfördes i regel som en ating, dvs en arbetsfest. Man samlade så många från bidlaget, grannlaget, som behövdes för att kunna slå den mark som var aktuell på en dag. Någon ersättning utgick inte, men gårdsfolket skulle bjuda riklig förtäring under dagen. Nästa dag gick man till grannens änge och slog och så höll man på tills allas marker var slagna. Genom atingsformen var slåtter lite av fest och många var lite finare klädda, se vita skjortor och svarta västar på en del karlar. 14 karlar behövdes för att slå Körkänge på en dag. Man kan tycka att de hade inte mycket gräs att slå. Men ogödslade marker gav inte mycket, fick man en tugga gräs per slag så fick det duga. Det behövdes därför stora arealer slåttermark för att täcka gårdens behov av foder, ofta hade man mer slåttermark än åker. Kyrkänge ligger ett par hundra meter norr om kyrkan nedanför bakarna. Den långsmala byggnaden med flistak (?) är troligen en linbastu, sedan länge riven.
Älvsby 906:1-2
Tärna 1142
Ängsö
Ingarö 31:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.