Lövstabruk År 1643 köpte De Geer bruket och utvecklades till Sveriges största järnbruk. Efter branden 1719 återuppfördes herrgården med flyglar i sten. Karolinsk stil.
Från 299 kr
Rönnöfors järnbruk. Sett från väster. Till vänster i förgrunden en vid fotograferingstillfället nyligen riven arbetarbostad, till höger ett par kraftiga grindstolpar. Byggnader från fr.v.t.h. skolbyggnad för brukets barn(sedemera arrendatbostad), spannmålsmagasin, förvaltarbostad (eventuellt likadan har funnits bredvid men flyttats till Backe, den sista arbetarbostaden, vid fotograferingstillfället post- och telefonstation).
Järnbruk. De bägge konvertrarna i bessemerverket samt blåsväggen. Konvertrarna vändes med handkraft. Till höger svängkran till götkokillerna.
Ångbåten Korså 1, i trafik mellan Korsåns station och Korså järnbruk på sjön Hyen i Dalarna.
Amiral Sten Ancarecrona. Siste styrelsordförande vid Bångbro Järnbruk. Avgick vid verkets konkurs 1926.
Hagge järnbruk. Kolhuset (rivet 1910). Järnboden (riven 1924). Våghuset (flyttat till stallet). Omkring 1905.
Hällefors Bruks AB, HBA lokomotor 1 och 2. Byggda av Krupp 1956 respektive 1957.
Guldsmedshytte AB. Växellok.
Torsby Bruk.
Tillv.tid: 1897-1900 Övriga nr:
Laxå järnbruk. Platsen för lancashiresmedjan från vägen i söder. Från vänster i förgrunden grundmur av kolhus. Vattenränna, ombyggd omkring 1920 där nedanför stabbe till räckhammare, stora smälthammaren, därbakom elektrisk kraftstation, vällugn från omkring 1900 invid gnisterhuset, sedermera tvättstuga. Smedjebyggnaden revs 1932.
Åg - Vintjärns Järnväg. Trafikplatsen och bandelen öppnades 1883. Flygbild över Ågs järnbruk. Bruket och järnvägen ägdes av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Järnbruket lades ned 1928. Kvar idag finns den bevarade masugnen.
Klavreström är en ort och tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.