Ryfors
Från 299 kr
Munkalid
Bjurbäck 82:1
Sörvattensvallarna
Leksand 2004
Vänersborg 86:1
Vänersborg 26:2
Fängelset i Linköping var ett av landets tre första så kallade cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anläggningen togs i drift 1846 och lades ned 1946 men togs åter i bruk från 1957. År 1966 lades fängelset slutgiltigt ned och byggnaden revs 1969. Bilden visar interiör från 1920 och från vänster ser vi; vaktfru M. K. Andersson, kokerskan Albertina Nilsson, fångkonstaplarna Edvin Bränning, Karl Järnfors, Eric Thimar Johansson, Anders Lundqvist, Evald Pettersson och Karl Johansson samt Johan Oskar Johansson. På höger sida står konstaplarna Johan August Hallman, Karl Eklöf, Henning Gustafsson och assistent Tage Ohlsson.
Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.
SJ. Ds 108 D-lok är en loktyp i Sverige som tillverkats i en av Sveriges största lokserier. Det är SJ:s första standardellok och konstruerades i samband med elektrifieringen av västra stambanan. Det ursprungliga D-loket tillverkats i 333 exemplar. Loken tillverkades mellan 1925 och 1943. På 1950-talet utvecklades en nyare version med beteckning Da och Dm. Detta lok tillverkades av Nydqvist & Holm 1925 i Trollhättan. Mellan åren 1967 och 1988 ersattes dessa lok av de s.k. Rc-loken. Idag är D-loken inte längre i drift hos SJ men en del exemplar finns på museer och körs ibland i veterantåg. Loktypen anses idag vara en klassiker bland de svenska loken
Sommaren 1953 tog Pelle Lind och Sven Wass med Firma Ljudreportage en inspelningsstudio i drift i Folktes hus. Bakom glasrutan ses Sven Wass stående och Pelle Lind. Musikerna på bilden är delar av Jörgen Olsens orkester. Studion var den enda söder om Stockholm och ansågs vara landsortens modernaste. Inspelning. Studio. Musiker. Musik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
Ett för tiden unikt fotografi i hemmiljö, eller mer rätt sagt affärsinteriör. Någon av Norrköpings tidigaste fotografer dristade sig 1863 till ett besök av Wallbergs bokhandel, som redan då varit i drift i 20 år. Marcus Werner Wallberg hade efter bokhandelns grundare Simon Jacob Nissen tagit över boklådan 1852 och kom att driva den till 1875. Långt senare övertogs rörelsen av Wilhelm Andersson som under firmanamnet Anderssons Bokhandel kom att bli en välbekant butik i Norrköping. Oförmodat återfinner vi inte Wallberg bland herrarna som samlats runt bokhandelns läsbord. Istället ser vi med ledning av påskriften Knut Richard Moback, Carl Bergentz och Wilhelm Boström. Enligt aktuell husförhörslängd var de knutna till bokhandeln som bokhållare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.