Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Från 299 kr
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Här måste tillstås att fotografen varken lyckats med disposition eller exponering men bilden kan förhoppningsvis ändå vara till glädje. Året är 1917 och flickorna har samlats för fotografering hemma hos bygdefotografen Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Från vänster ser vi Alice Karlsson i Yttergårda, Märta Johansson i Flicksten, Eva Eklund på Svensmarö, Ingeborg Karlsson i Yttergårda och slutligen Inis Karlsson i Brevik.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Ubst Bengt Pauli, 1.S Vargen på väg till Karlskrona 1967. Text på baksida "Ego I. S Vgn 1967 Färd in till K-Krona."
Fortunagatan i Jönköping beläggs med kullersten. Gatuarbetare är: Ernst Larsson, Karl Fagerberg, "Svarte Vargen" Persson, okänd, Fritz Möller, Jean Dimberg och Ivar Hagstedt.
Ett stycke Linköping genom ett fotografi som bär amatörens prägel. Kanske är det just därför bilden ger oss detta hastiga besök mitt i stadsbornas vardag. Storgatan utmed kvarteret Dykaren och i höjd med Sankt Larskyrkan. Fotografiet är varken daterat eller attribuerat. För den första oklarheten svarar vi 1890-tal. Inför den andra frågan finns ett fåtal rimliga fotografer att välja bland, vi utser Fritz Lovén (1844-1939).
Familj samlade på trappan för fotografering. Platsen tolkas vara Ljungs-Säby i Ljung socken och tiden omkring förra sekelskiftet. Källorna ger även stöd genom den familj som arrenderade gården vid tiden; makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad, barnen Elsa, Siri, Halvdan, Hilding och Wahlborg. I hushållet fanns även svägerskan Klara Fredrika Liljeblad. Varken personerna eller platsen har kunnat bestämmas men anslutande bilder av fotografen indikerar Ljung socken.
Drottning Blanka, 1877 - Albert Edelfelt
Österlånggatan norrut från Norra Benickebrinken
- Strandpaviljongen Bilden finns poststämplad1950-08-02# eventuellt är det först detta år som Strandpaviljongen "dyker upp"?! (se nedan) I Falkenbergs lokala telefonkataloger*) finner man: Strandpaviljongen, Kerstin Wåhlberg, Havsbadet. Wåhlberg, Per-Martin, revisor, Strandpaviljongen, Havsbadet. sommarbostad. ( *) bl.a. 1956# varken Kerstin / Per-Martin Wåhlberg eller Strandpaviljongen fanns i 1950 års årgång . Däremot i en katalog som troligtvis är från 1951 (ej bekräftat eftersom omslaget saknas). I 1967 års katalog finns: Strandpaviljongen, Kerstin Wåhlberg, Klittervägen 26, samt /med samma telefon-nr Wåhlberg, Per-Martin, Revisor, Badstigen 2, sommarbostad. 1968 finns ingen abonnent med deras telefonnummer. Först 1970 dyker det upp igen. (Tomas Gustavsson)
Han kom i vägen, mannen som tycks upptäckt sitt misstag men inser att skadan inte kan göras ogjord. Fotografen hade ställt upp sitt kamerastativ på Borgmästaregatan för att få fri sikt mot S:t Larskyrkan i avsikt att dokumentera det pågående restuareningsarbetet. Varken fotograf eller fototid är presenterat men till upphovsman kan vi på goda grunder knyta Fritz Lovén. Denne fritidsfotograferande generalmajor bar en passion att skildra förändringar i stadsbilden och kyrkans ombyggnad vore honom olikt att förringa. Tiden kan dock säkerstsällas till 1906, möjligtvis 1907.
Anders Johan Andersson tar emot vid sin 90:e födelsedag 1926. Bordet är dukat med finporslin och själv sitter han uppklädd med välansatt skägg. Likt generationens människor ur de breda lagren har han ett strävsamt liv bakom sig. Född i en tid då Carl XIV Johan ännu regerade landet hade han genom ett hårt drängliv blivit torpare i Hornstäve och vid ålderns höst lyckats friköpa stugan. Då levde ännu hustrun, men nu är han ensam och utan de barn och barnbarn som äktenskapet aldrig gav. Men varken allena eller bortglömd, om vilket blomstergåvorna och den väl tilltagna bjudningen vittnar.
Ur Oscar Nordbloms samlingar. Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf 1928”. Eftersom Konstnären Gustaf Nordblom dog 1927 bör detta vara hans son Gustaf Oskar Emil. Han står ute i naturen på okänd plats i hatt, sjal och rock med en cigarett i mungipan. Varken fotograf eller årtal är känt. Gustaf Nordblom d ä var son till grosshandlare G O E Nordblom och bror till Oscar Nordblom i Varberg. Gustaf emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes. Familjen emigrerade efter ett par år för gott. (Se även bildnr VMA11538_22)
'Monterad varg sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Vargen är utan tvifvel Europas glupskaste rofdjur. Stark och närgången utbreder han på mången bygd inom vårt land skräck och fasa under långa vinternätter. I Lappland är vargen renhjordens farligaste fiende. I det mellersta Sverige rasar han ofta förfärligt bland den betande boskapen. Stundom angriper han till och med mennskan. Uthungrad till ytterlighet bortröfvar han sjelfa gårdshunden, ja, då skonar han ej ens sin egen art. Lyckligtvis är vargen af naturen feg. Annars skulle den förödelse, han anställer, bli långt fruktansvärdare. Utom denna stora, vilda hundart har Skandinavien två till, nemligen fjellracken och den vanliga räfven.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
Matilda Bergqvist, lärarinna. Född 1854 15/6 i Kinne Vedum. Innehade tjänst som småskollärarinna i Bolum 1874-83, då hon tvingades avgå för att hon deltog i Bolums Missionsförenings verksamhet och s k fria nattvardsgångar. Utdrag av protokoll vid skolrådssammanträde i Broddetorps kyrka n 31 oktober 1882. §2. Då småskollärarinnan i Bolum Matilda Bergqvist oaktat förnyade erinringar fortfarande ådagalagt att hon avgjort bryter mot kyrklig ordning och varken besöker kyrkan eller brukar H H N, åtminstone efter kyrklig ritus, ansågs icke lämpligt att hon längre bibehålles vid sin innehavande lärarinnebefattning, utan att hon med innevarande läsårs slut frånträder densamma, och beslutade skolrådet att för nästa år intaga Emilie Hoof under Sven Nilsgården, Hof, till lärarinna i Bolums Småskola. // G. Kullberg.
Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf vid arbetet”. Troligen är det Oscar Nordbloms bror konstnären Gustaf Nordblom (antog namnet Apelblom) som här utför en väggmålning som enligt anteckningen kalllas ”Gammal fiskarstuga”. Varken årtal eller fotograf är angivet. Dock fick han år 1900 sonen Gustaf Oskar Emil, som också förefaller ha kallats Gustaf (se bildnr VMA11538_21). Möjligen blev han också konstnär och är mannen på bilden. Målningen på bild VMA11538_24 föreställer hamnen i Nantucket, Massachusetts USA, utgångspunkt för den valfångarbåt som berättaren befinner sig på i romanen Moby Dick författad av Herman Melville. Detta förklarar sannolikt bild nr VMA11538_24: ”Första panel, Valfångare”, också en väggmålning. Gustaf d ä emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes, men emigrerade efter ett par år för gott.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.