Publik på Stora torget. Kung Gustaf Vl Adolf besöker Arboga under sin Eriksgata. Mitt i bild ses Arboga Scoutkår. I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med Konditori Saga och Järnaffären och människor på taket! För värdskapet, vid konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Från 299 kr
En stor publik har samlats på Stora torget för att se och höra konungen. Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Framför Stadsgården står en stor skara människor, längst fram står männen i hemvärnet. För värdskapet, under kungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här samtalar har med riksdagsman Iwar Andersson, på Stora torget. Bakom kungens rygg ses Sigfrid Silfverling på Koberg. För värdskapet, under kungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här ses kungen i folkhavet på Stora torget med Rådhusgården till höger. Han har just passerat Hagmans Livs och Andelsslakteriet. Mannen till höger om kungen, med filmkameran, är Larz-Thure Ljungdahl. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här ses han, på Stora torget, tillsammans med publik och medlemmar i Lottakåren. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här får han se den stora silversamlingen i Heliga Trefaldighetskyrkan. Till höger står prosten E Olof Björsell. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här får han titta på silversamlingen i Heliga Trefaldighetskyrkan tillsammans med prosten E Olof Björsell. För värdskapet, under kungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Han har just sett silversamlingen i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här skriver han i kyrkans gästbok. För värdskapet, under kungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata och gästar Arboga. Han har just beskådat silversamlingen i Heliga Trefladighetskyrkan och skriver nu i gästboken. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Folkes Kafé. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. I bakgrunden skorstenen till varmbadhuset (1933). Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan byggdes upp av Otto Åsberg 1921, han hade flyttat huset från Varbergsvägen. Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Porträtt av lärarinnan och rösträttsaktivisten Jenny Wallerstedt omkring 1910. Född i Lungsunds församling i Värmland 1870 inflyttade hon till Linköping 1892 för lärartjänst vid stadens Elementarläroverk för flickor. I första hand undervisade hon i engelska och franska och gav samtidigt ut läroböcker i bägge språken, likväl som hon var engagerad i skolfrågor i allmänhet. Med tiden blev hon alltmer politisk. När rösträttsrörelsen "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" startade sin avdelning i Linköping 1903 blev Jenny dess ordförande. Hon var också engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelning, och från 1916 var hon ombud i fattigvårdsnämnden i Linköping. År 1919 valdes hon in i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter närmare 30 år i Linköping lämnade hon staden för att bli rektor vid Risbergska gymnasiet i Örebro.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Ur Emily Jobsons (f. Matton) fotoalbum. Ateljéporträtt av vice konsul Harry Bagge, som egentligen hette Karl Gustaf Henrik. Hans far Peter Samuel Bagge (1806-1855) var en förmögen man och ägde flera tomter i nuvarande kv Lagmannen, där han anlagt vad som då ansågs vara Varbergs vackraste trädgård. Han var vice konsul för flera länder och Harry blev dansk vice konsul, bankdirektör för Varbergs Sparbank och han var tidvis ledamot/ordförande av stadsfullmäktige. Harry Bagge var också mycket intresserad av jordbruk och gjorde studieresor till bl a Skottland, varifrån Jobson hade sina rötter. Bagge bedrev lantbruk på sin egendom Eckregården. Han gifte sig 1866 med Hilma Sellgren (f. 1843) , vars far också var rådman, och de fick 9 barn varav ena dottern blev Hugo Gerlachs andra fru.
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.