Högstorp
Från 299 kr
Östra Eneby 91:1
Väster
Växjö 48:1
Fyrby
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Vy från Klarbärsgatan mot Syréngatan. Stadsarkitekt Berndt Norberg utformnade stadsdelen i Östra Valla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.