Porträtt av läroverksadjunkt Magnus Wallinder. Född i ett prästhem i Stockholm 1841 kom han närmast på sin 30-årsdag till Linköping för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Dagarna före hade han gift sig med Mathilda Lundelius, bördig från Östergarn. I förstone bosatte sig paret i invid Storgatan i dess nedre del för att senare skriva sig vid själva läroverket. Från år 1881 bodde makarna invid Repslagaregatan i höjd med Sankt Larskyrkan och vid den tiden hade paret begåvats med fyra barn, varav tre överlevt de kritiska barnaåren. Makarnas bägge döttrar kom likt fadern att bli lärare medan den överlevande sonen blev jurist. Wallinders äktenskapet kom att nå sin ände vid makans bortgång 1920. Han avled själv året därpå i sviterna av hjärtbesvär.

Från 299 kr

Längst t.v. Maria Jacobsson. Hon bodde hos Hulda Norén i många år. Anna Gustavsson, i bredrandig blus bakom henne, Mjöl-Anna. I samma hus där hon och hennes far Mjöl-Gustav bodde, i hörnet Repslagaregatan-Landbogatan, bodde en fru som kallades Spåssa och som kunde spå, hon bodde i norra delen av huset medan Anna och hennes far bodde åt söder. Tvärs över gatan låg Larsa ve le´t. Han som bodde där hette Lars Bro. Han gick nattvakt i stan. Flicka nr. 3 från vänster: Anna Larsson, en brorsdotter till Hanna och Alma Larsson, som arbetade på Falköpings tidning.Nr. 4. Hennes faster Hanna Larsson, 5. Hulda Norén, 6. Berta Malmsten, gift med en tapetserare, 7. en syster till Hulda Norén, som var hemma på besök från Amerika. Gossen i förgrunden är Knut Norén.

Från 299 kr

Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulen skymtar MTB-hallen.

Från 299 kr

Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. I bakgrunden: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697. I förgrunden: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.

Från 299 kr

Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697. Till höger: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.

Från 299 kr

Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15. Dessa ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulet för ekförvaring skymtar MTB-hallen.

Från 299 kr