"Hamnparti" från Varberg. Hamnmagasinet till vänster uppfördes 1874. Det större fartyget längst ute i hamnen t h är ångbåten Neptun från Halmstad, som även har segel, som fraktade sten, kol, koks och styckegods. Traden var Göteborg-Lübeck. På kajen ligger räls för godsvagnarna; Järnvägen Varberg-Borås ingivdes 1880.
Från 299 kr
Här pågår anläggningsarbetet med den nya bansträckningen söderut från Varbergs station. Bilden är tagen väster om kvarteret Prästgården och i bakgrunden syns missionshuset i kv Skepparen. Järnvägsarbetarna använder handredskap och jordmassorna fraktas i vagnar som går på räls. Den nya sträckningen invigdes 1920.
Öster om Dalby, i kanten av Romeleåsen, och där banan letar sig ner i och upp ur Fyledalen slingrar den sig märkbart för att i möjligaste mån undvika branta stigningar. Banan är i hela sin sträckning synlig i landskapet då banvallen ligger kvar, med och utan räls.
'Vy av en vägg i grustaget. Transportvagn på räls i förgrunden samt stenblock. Bildtext: ''Fig 1. Dösebacka. Profil, gropen omdelebart norr om sydligaste gropen. I gula sanden ovan (2) har hittats ett stort ben som förstörts.'' Anteckningar om grusavlagringens lagerföljd: Övre morän, Gula sanden, steniga grå sanden, grova gruset och nederst ras, möjligen döljande undre moränen. 2495 meter över havet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhallen mot södra väggen. Reaktorhallen med räls för laddmaskin. På vänster sida om rälsen finns en kedja för laddmaskinens positionsbestämmning. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Fastskrufning av räls på den nya Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.