Riksdagsjubileet 1985 I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Här har politiker från riksdagen just anlänt med tåg. Först, i ljus dräkt, går Elsy Harrysson. Bakom henne kommer Karl-Erik Eriksson (som under året avancerade från 3:e till 2:e vice talman). Ett par rader bakom honom, kommer Mats Hellström (utrikeshandelsminister) med portfölj i handen. Bland de sista, på perrongen, är Gunnar Sträng (tidigare finansminister).
Från 299 kr
Sven Palmes Grav. Sven Theodor Palme, född 4 december 1854 i Kalmar, död 9 augusti 1934 i Stockholm, var en Svensk politiker (liberal), riksdagsledamot och verkställande direktör i Lifförsäkrings AB Thule. Han var far till historikern Olof Palme som stupade i det finska inbördeskriget 1918, officeren Nils Palme och direktören Gunnar Palme, samt farfar till statsminister Olof Palme (1927-86). Han var gift med Hanna Palme, f. von Born. Blommorna och kransarna tyder på att bilden kan vara tagen 1934, i nära anslutning till begravningen.
Grosshandlare, tobaksfabrikör och politiker. Född 1818 i Gävle, död 1886. Blev delägare i familjeföretaget P.C. & Rettig C.O som förutom tobaksförädling även var verksamma inom rederi och skeppsbyggande 1840. Han var ensam ägare till företaget 1862-1872. Delägare återigen från 1872 fram till sin död. Riksdagsledamot i första kammaren 1871-79. Blev ledamot av Gävles första stadsfullmäktige 1863. Var 1863-74 ordförande i drätselkammaren och ordförande i stadsfullmäktige 1874-86. Son till bruksägaren och tobaksfabrikören Pehr Christian (P.C.) (1788-1862) och bror till bruksägaren och riksdagsmannen Anton (1814-1896) samt bror till den till Finland utflyttade Pehr Cerlius. Far till John (se bild C 1235) och till kommerserådet och fabriksägaren Fredric Von Rettig (adlad i Finland) (1843-1914).
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Bild fotograferad som siluettbild. Hamilton, Adolf Ludvig, 1747-1802, greve, politiker. Hamilton var kammarherre, först hos kronprins Gustav, senare hos drottning Sofia Magdalena. Han drog sig 1782 tillbaka till sin gård Blomberg på Kinnekulle för att där ägna sig åt lanthushållning och politiskt författarskap. Han ställde sig starkt negativ till förenings- och säkerhetsakten 1789 och blev en av de ledande i adelsoppositionen mot kungen. Hamilton är mest känd för sina skarpt kritiska minnesanteckningar över Gustav III, "Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering", som utgavs av O. Levertin 1901. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=198092
Kvarnzelius, Herman,1864-1938. Ämbetsman och politiker (liberal), ursprungligen bleckslagarmästare i Skön vid Sundsvall, riksdagsman 1900-35 (andra kammaren t.o.m. 1912), landshövding i Kopparbergs län 1922-32. K. tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen. Han var chef för Godtemplarorden (IOGT) 1909-14 och spelade en betydande roll i riksdagen, bl.a. som ordförande i statsutskottet (1918-33) och liberal gruppledare i första kammaren (1913-22). K. anlitades också som utredare och statlig förlikningsman i arbetskonflikter och var den förste landshövdingen ur nykterhetsfolkets led. Vid partisprängningen 1923 anslöt sig K. till Frisinnade folkpartiet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234325
Klavreström. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Bilden, som är tagen i ateljé runt förra sekelskiftet, föreställer ett par, där båda är dvärgar. Det kan vara ett idolporträtt för marknadsföring av ett artistpar. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Bystporträtt av en ung kvinna, taget av en ateljéfotograf vid förra sekelskiftet, 1980-tal. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många av dem finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Bystporträtt av en ung okänd kvinna, taget av en ateljéfotograf - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Stora delar av den kungliga familjen är i Arboga med anledning av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kungligheter och höga politiker promenerar från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. En stor publik har samlats i kyrkparken. Främst går Kung Gustaf V tillsammans med sin sonhustru, kronprinsessan Louise (skymd). Bakom dem kommer kronprins Gustaf Adolf med sonhustrun prinsessan Sibylla. Den vithårige mannen, utan huvudbonad, är prins Eugen. Detta är ett avfotograferat vykort. Längst ner, i vänstra hörnet, ska det stå "Riksdagsjubileet i Arboga". Längst ner, i högra hörnet, står det "Foto 67, Ensamrätt: Hartmans Kortförlag, Arboga"
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses, från vänster: Anita Gradin (socialdemokrat, invandrar-och jämsträlldhetsminister), Lennart Bodström (socialdemokrat, bytte detta år från utrikesminister till utbildningsminister), Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister) och Ingvar Carlsson (socialdemokrat, vice statsminister och miljöminister). Kvinnan längst till höger, i ljus jacka, är Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat). Pressen är på plats. Bakom ryggen på vice statsministern ses Björn Johansson från Arboga Tidning. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel. I bakgrunden ses Backmans Sport och Bellis Blommor. Allmänheten hålls på behörigt avstånd, på andra sidan Järntorget. Flaggorna vajar.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat, i ljus dräkt) tillsammans med Gunnar Sträng (socialdemokrat, riksdagsledamot, före detta finansminister) och Marianne Ytterberg i folkdräkt. Bakom dem kommer Lennart Bodström (socialdemokrat som under året bytte från utrikesminister till utbildningsminister) och Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister). Bakom dem ses Gertrud Sigurdsen (socialdemokrat som detta år bytte från hälsominister till socialminister) Pressen är på plats. Arboga Tidnings Björn Johansson, i ljusa kläder och solglasögon. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Under den Aschanska perioden på Klafreströms bruk byggdes herrgården. Det var bergsrådet Johan Lorentz Aschan som lät bygga det stora huset till sin son och namne, ryttmästare Johans Lorentz Aschan. Arbetet påbörjades i maj 1832. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.