Del av kvarteret Gästgivaregården i Mjölby. Där Jerikodalsgatan och då ännu Gästgivaregatan mynnade ut mot Kungsvägen låg denna affärsbyggnad.
Från 299 kr
Kronomagasinet invid Magasinstorget i Linköping. Magasinet var ursprungligen del av det statliga kronobränneri som förlades till platsen under 1700-talets senare del. Bilen är en Fiat 508. Vy från sydväst.
Västgötegatan 28 i Norrköping. Oegentligt benämnt "sista supen". Uppfört omkring 1760 och använt av laboratorium och förrådslokal för det Apotek som 1758 - c:a 1880 inrymdes i ett närbeläget hörnhus.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Personalen vid Östergötlands museum har samlats på museets terass med anledning av landsantikvarie Bengt Cnattingius 50-årsdag. Denne ses vid bordets kortända med sin hustru Dagny vid sin högra sida. Mannen som tittar in i kameran är museets konservator Bertil Bengtsson och den skymda kvinnan intill är arkivarie Anna Rothman. De tre äldre herrarna närmast är estniska arkivarbetare som vid tiden tjänstgjorde vid museet.
I fager blandbygd invid Lillån ligger den stilrena huvudbyggnaden till Braxstad. Uppförd 1750 av major Johan Gripenwaldt. Påbyggd 1840 och sedan dess grundligt renoverad, bland annat 1920 och 1937. Vid tiden för bilden ägdes godset av makarna Napoleon och Natalia Andersson.
Hösten 1953 gjordes i samband med ombyggnad av vägen mellan Linköping och Vreta kloster, upptäckten av en omkring 4500 år gammal dubbelgrav . Undersökningen genomfördes längs perioden 16-28 november under ytterst ogynnsamma väderleksförhållande med stark kyla, men kunde slutföras väl med stöd av vägentreprenörens hjälpsamhet med anordningar för uppvärmning av arbetsplatsen. Bilden visar gravens kvinnliga skelett med hennes gravgåvor. Bakom kvinnan ses skelettet efter en hund. De små benen mellan tassarna skulle senare tolkas vara rester efter ett spädbarn. Gravens manliga skelett är utom bild.
Smedjegatan 39 och 41 i kvarteret Karbinen, Norrköping. Byggnaderna i båtshusmanstil var byggda 1839 respektive 1842. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot väster.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Gjutmästarebostaden till företaget Linköpings Gjuteri i Nykvarn. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1965. Husets placering motsvarar dagens Stånggatan i höjd med Linköpings värmeverk som anas i bakgrunden.
Boningshus på adressen Linköpingsvägen 16 i Skänninge. Här dokumenterat inför rivning 1956.
Vidmanstorp under Braxstad i Östra Tollstad, tvillingstuga av aktningsvärd ålder. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Ruinen efter det gamla tegelbruket till Braxstad i Östra Tollstad. Sista tegelslagare flyttade från gården 1905, vilket får anses markera slutet för godsets tegeltillverkning.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Hassla Dannegård i Vallerstads socken. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Gerstorps säteri i Kaga socken. Sätesbyggnaden uppfördes år 1870 i badensisk stil. Byggherren Carl Israel Douglas ville med det hedra sin tyskfödda hustru, Louise von Langenstein. Dokumentation av Östergötlands museum 1970.
Kofärja tillhörig Skedevid i Tjärstad sn. Använd vid överskeppning av ungdjur till främst Koön.
Sol och bad i plaskdammen vid Östergötlands museum en junidag 1950. Det egentliga skälet för bilden ses vid träden intill gångvägen. Den 4 maj 1950 hade runstenen påträffats i en åker på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg fälld under jord, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen fått ny plats i museiparken.
Mangårdsbyggnaden till Fröåsa Mellangård söder om Kisa. Gården fungerade som skjutsstation till järnvägens tillkomst förbi orten 1902. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Inför detsamma tillvaratog museet tre st dörrar, sju st fönsterbågar och målat brädtak som daterats till omkring år 1700.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.