Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Från 299 kr
En käke undersöks i samband med en arkeologisk undersökning i Barnarps kyrka i Jönköpings kommun.
Interiör från Barnarps kyrka i Jönköpings kommun. Inför planerad ny golvläggning i samband med fukt- och mögelsanering genomfördes en arkeologisk undersökning i kyrkan under år 2006. På grund av den ohälsosamma arbetsmiljön bär arkeologerna på bilden skyddskläder.
En kollapsad kruka med brända ben från gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun.
En profil genom en gravhög på gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun.
Översiktsbild av gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun, medan det genomfördes en arkeologisk undersökning av gravfältet år 2003. I bakgrunden syns Bogla skattegård och Rogberga kyrka.
Översiktsbild från en arkeologisk undersökning som genomfördes i kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping år 2007. I bakgrunden skymtar stadsbiblioteket. På platsen uppfördes senare det nya arkivhuset.
Arkeologisk undersökning pågår inom kvarteret Almen i centrala Jönköping.
Arkeologer arbetar vid en grävmaskin i Ölmstad utanför Jönköping. Bilden togs vid en arkeologisk undersökning där år 2011.
Översiktsbild över Odensjö bytomt tagen vid en arkeologisk undersökning sommaren 2010. I schakten till höger fanns lämningarna efter Västergården och vid skogskanten syns det timrade magasinet till Odensjö gård.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Den frilagda fasaden på Bastion Carolus norra flank, framtagen vid en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I muren syns spår efter de sättningar som ledde till sprickbildningar och ras i byggnaden.
Översiktsbild av bastion Carolus frilagda norra flank, framkommen vid en arkeogisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Stora delar av de murpartier som syns på bilden har bevarats och finns i ruinkällaren i Riksbyggens hus som uppfördes på platsen efter att undersökningen var klar.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Sandstenskvader i det nordöstra hörnet av Bastion Carolus, som framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Den mjuka stenen har spruckit pågrund av sättningar som kadat byggnaden.
Översikstbild över undersökningsytan vid kvarteret Apeln i centrala Jönköping. På platsen genomfördes en stor arkeologisk undersökning 2003 och 2004.
Ett fundament till en ässja och arbetsbänk hörande till ett gjuteri som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Gjuteriet uppfördes omkring sekelskiftet 1700.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
En dubbel syllstensrad påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den dubbla raden visar att huset har renoverats under 1800-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.