Fasad med skyltfönster hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Från 299 kr
Exteriör av Ekelöf o Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ned på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson på Söder. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som fick just namnet Pix. Flyttade 1915 till Hantverkargatan, 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. "DRUVITIN, druvsaft". Juni 1939.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Här har bygdefotografen Erik Andersson fotograferat mot ingången till sin stuga. Erik föddes år 1900 och bodde här som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och dit nådde inte elektriciteten så länge Erik levde. Vid stugan odlade han säd och potatis och han hade får.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Hudiksvall. Sundskanalen. Den cirka 500 meter långa Sundskanalen är Lillfjärdens naturliga utlopp i havet genom centrum. Från början låg Hudiksvalls hamn inne i den väl skyddade Lillfjärden, men genom landhöjningen blev kanalen till slut för smal och grund för att de större fartygen skulle ha en chans att ta sig igenom. 1615 flyttades så handelshamnen ut till havet och den plats där den fortfarande ligger.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
fotografi
gruppbild, fotografi, photograph
tidningsurklipp
Tärna 665:1
Tärna 667:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.