En sommarkväll har Masse varit och tagit denna glimt av Botvide Petter Hanssons brygghus. Det är sannolikt jämnårigt med manbyggnadens nedervåning och innehåller endast brygghus. Byggnaden finns kvar än idag med samma funktion, fast man har höjt den ungefär ½ m. En flisgång leder fram till svaipdörren. Mellan byggnaderna finns en dörr till trädgården bakom brygghuset.
Från 299 kr
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Masse har stått på andra sidan vägen och tagit en bild av Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Men grönskan döljer det mesta, fast manbyggnaden syns ändå delvis med spjälstaket runt om, utom mot vägen där det står en bandtun. T h skymtar ladugården. Vid infarten står troligen mor och dotter Annen och Anna Karlsson.
Gangvide Lars Hansson har en ryssjanläggning bestående av två rejäla bockar, med en stor stege som spång täckt med bräder. Han binder fast armstakarna i spången, man ser tydligt fångstarmarna. I förgrunden syns stjärtstaken som har tag mot en stolpe. Längre bort ligger ytterligare en ryssja på åbrinken.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Troligen Sandträsk station. Möte mellan tågen 22 och 89. SJ Dk 432. Loket tillverkat 1936 av ASEA, tillverkningsnummer 882. I dag finns på Järnvägsmuseet i Gävle. SJ Oa 1. Fast kopplat med SJ Oa 2. Anlände till Kiruna 1930-04-14. Skrotad 1959 i Notviken SJ Mas 105499 och SJ Mas 106482. Treaxliga almvagnar. 1950 års modell med svetsad korg och rullager.
Lärare och lärarinnor i Falköping 1898. Övre raden från vänster: Småskollärare Maria Josefsson, folkskollärare Augusta Dahlgren (gift 1900 med Alfr. Hallenius), småskollärare Alma Almberger, Maria Bergström och extralärare J.A. Fast. Nedre raden: folkskollärare Joh. Karl Bohlin (sedan kamrer på Mösseberg), småskollärarinna Hanna Andersson, småskollärarinna Emma Larsson, småskollärarinna Klara Andersson (gasverket), förste lärare Alfr. Hallenius.
Lärare och lärarinnor i Falköping 1898. Repr. 1970 av Anna-Britta Nilsson. Övre raden, från vänster: småskollär. Josefsson, folkskoll. Augusta Dahlgren (gift 1900 med Alfred Hallenius), smskl. Alma Almberger, folkskoll. Maria Bergström och extr. lärare Fast. Nedre raden: folkskl. Karl Johan Bohlin (sedan kamrer på Mösseberg), smskl. Hanna Andersson, smskl. Emma Larsson, smskl. Klara Andersson (gasverket), förste lärare Alfr. Hallenius.
Detaljer till visartavlorna. T.v. lucka till tornurstavlorna. Två stycken bult med harpunkrok varmed tavlorna skruvats fast med tre stycken i torntakets vägg, en stycken ögla fäst i visartavlans övre kant, varmed de kunnat hissas upp och ned för översyn. Två stycken bult. Hissverket var placerat i stockvirket i rummet ovanför urverksrummet.
Utsikt från Mösseberg. 1 är det badhus, som byggdes sedan det första brunnit. 2 och 3 är flygelbyggnader, som efter något år sammanbyggdes med nr. 1. I andra våningen inrymdes den legendariska socitetssalongen. Denna byggnad finnes ännu kvar fast något ändrad.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Den 2/6 1959 ser det nya industriområdet ut som visas på bild. En lång plan platå har sprängts fram ur det som en gång i tiden var fast berggrund under skummande vatten.
Vy över Vänersborg med den ännu inte helt utfyllda Lilla Vassbotten närmast i bild. På bilden kan man se att Wermlandsbankens hus nästan är färdigbyggt, fast fönster saknas fortfarande. Fotografiet är sannolikt taget 1916 eller våren 1917. Anmärkningsvärt är att fotografen har placerat sig uppe i den helt nybyggda järnvägsbron när denna varit i uppfällt läge.
Kungsörnsbo, sett uppifrån. Överst på den gamla,översnöade riscylinern ha örnarna lagt en 55 cm vid(i diameter) och 15 cm djup krets av färska gran kvistar av 1-2, undantagsvis ända upp till 4 dm:s längd. De synliga tussarna av laf? (Alectovia och Usnea) ? Sitta fast på dessa granqvistar. Några få smådun funnos också i balen. Foto E.Wibeck den 1 april 1921.
Österede. Statens Järnvägar, SJ. Indalsbron byggdes 1914 och den är 109 m. Bron byggdes för att skapa en fast och säker förbindelse mellan byarna på ömse sidor om älven. Den byggdes för gångtrafik men har även använts for hästkörning. Den var en gång livligt trafikerad av ortsborna, framför allt skolbarn som bodde på södra sidan av älven och gick i skola i Ede.
Östervärns station. Malmö-Simrishamn; MSJ. Viadukt över enskilda banan Östervärn. Montering av järnvägsbyggnaden. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Östervärns station, Malmö-Simrishamn, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.