Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
Från 299 kr
Utställning av färdig kabinbåt, Lamellplast i Almås våren/sommaren 1960. Bilderna är tagna ungefär där Almåsskolans slöjdsal nu är belägen i Lindome. Fabriken ägdes tidigare av Colldéns möbler. Fabrikslokalerna ägdes sedan av Hj. C. Samuelsons AB som tillverkade i huvudsak butiksinredningar till Åhlen & Holms varuhus. Vid årsskiftet 1959 - 1960 flyttade Samuelson tillverkningen till Floda. Fabriken övertogs av AB Lamellplast som var ett företag inom Persöner-koncernen, Ystad. AB Lamellpast tillverkade båtar och en husvagnstyp av glasfiberarmerad polyesterplast. Plastmassan levererades av SOAB Mölndal. Relaterade motiv: 2004_0086 - 0119.
L.M. Ericssons industrianläggningar i Mölndal. Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson har mycket stora fabriksbyggnader i Lackarebäcks industriområde i Mölndal, som du kan se här på bilden. L.M. Ericsson är ett mycket stort företag och är verksamt i 120 länder ute i världen. Bolaget har 31 egna fabriker och 35.000 anställda utomlands. I Sverige har L.M. Ericsson fabriker på 27 platser och över 30.000 anställda. Tillverkningen utgöres främst av telefoner, kablar och hela telefonanläggningar, signalanordningar för trafiken, kommunikationsradio samt detaljer för datamaskiner. Bolagets grundläggare hette Lars Magnus Ericsson, varför bolaget kallas L.M. Ericsson. Efter studier i Tyskland och Schweiz uppsatte han år 1876 en mindre instrumentverkstad i Stockholm, där han 1877 började tillverka telefonapparater.
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt.se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Bilden visar seglande flottister. Centralt i bilden ses en man i fören på segelbåten. Han är sysselsatt med båtens förstag. Han har en mössa på huvudet och över sina kläder har han en flytväst som det går att skymta tre kronor på. Mannen strax bakom honom är likadant klädd där han står, blickandes ner i båten. Bakom dem ses Stumholmen; beklädnadsverkstaden samt beklädnadsförrådet.
Vykort som visar de svenska pansarskeppen TAPPERHETEN och MANLIGHETEN i San Sebastian under den långresa de tillsammans företog 1927. Jfr Fo229222.
Rebit AB, Ockelbo, november 1945. 1945 grundades företaget AB Hårdmetallverktyg. Verksamhetens inriktning var tillverkning av skärande verktyg såsom svarvstål och fräsar. Bergborrar samt verktyg med hårdmetall för att bearbeta sten ingick också i sortimentet. Företagets namn var länge AB Hårdmetallverktyg, men när företaget expanderade och började att exportera behövdes ett mer slagkraftigt namn. År 1977 valde man namnet Rebit som kommer ifrån en reklam-slogan som Söderfors Bruks AB hade för en hårdmetallsort. Den hette Rekord biter och namnet Rebit skapades. Rebit finns idag kvar som ett produktnamn för stenverktygen med hårdmetall När ägarna blev till åren valde de att sälja sitt företag till Fagersta AB. Idag är företaget en del av Atlas Copco Secoroc AB och huvudkontoret är placerat i Fagersta. I Ockelbo finns fortfarande en produktionsenhet som tillverkar bergborrar samt konstänger för dimensionsstenindustrin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.