Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping. Äntligen hade staden fått ett värdigt "Thalia-tempel". Få om än någon teaterintresserad sörjde det gamla Assemblée- och spektakelhuset som tidigare och nödtorftigt stått till buds. Salongen beskrevs vid öppnandet vara ganska enkel men särdeles smakfullt dekorerad i vitt och guld, med mörkröda väggar och brunröda stolar. Teatern hade även försetts med moderniteter som centralvärme och elektrisk belysning.
Från 299 kr
Bröllop i Reaby Brånagård. Ett brudpar, hon i mörk klänning, står i centrum på gårdsplan framför huset. Entrén är dekorerad med granris. De är flankerade av familj och släkt. Paret som gifter sig är äldsta dottern Anna Hård af Segerstad och Gustav Nordin. Sonen Fredrik och hans tillkommande Ingrid Wallin står vända mot varann till vänster om brudparet. Annas och Fredrik föräldrar P F L Hård af Segerstad och H E C Eriksson står respektive sitter till vänster ytterligare ett steg till vänster.
Varbergs Baptistförsamlings kyrka, Tabernaklet, som ligger utmed Skansgatan, kv Kaninen 1. Den solitära byggnadens ena gavel är vänd mot kameran och uppvisar en stilblandning av olika arkitektoniska stilelement: runda pelare med ansvällning upptill, som bär ett tresidigt skärmtak över entrén, och däröver tre välvda, småspröjsade fönster med pilastrar emellan. Frontonen är dekorerad med solstrålar och texten "Tabernaklet". Från husgaveln går ett staket med vitmålad grind i höjd med entrén.
fotografi
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Ungmansstången var en mycket hög och smal gran som sattes upp på bröllopsgården. Granen var barkad utom en liten bit i toppen, jämför agtakens vindskaidsraft på norra Gotland! Stången var dekorerad med en girland. Ursprunget till stången kan vara en fruktbarhetssymbol. De tre äreportarna skymtar, liksom allén av granar upp till trappan. T v syns ett av uthusen till grannen Danielssons gård, därefter fd båtsmanstorpet Lars Jakobssons ställe och i bakgrunden mot horisonten Bjärges Arvid Danielssons gård, sedan uthusen på Bjärges August Melanders gård och th skymtar Bjärges Tomas Bergmans gård. Landskapet är mycket öppet.
TRÄKISTA FRÅN EDÅSA, RIKT DEKORERAD. Tillv.tid: Övriga nr: 574 Repro nr: Registrator: AB RealNr: 219 Motiv_spec: FORNMINNESFÖRENINGENS SAMLINGAR RealNr: 352 4 Motiv_spec: KISTA Proviens Kod: 41 Yrke: Namn: GRANQVIST ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: STADSTRÄDGÅRDEN Adress: Proviens Kod: 74 Yrke: Namn: Land: Län: 16 Kommun: Stad: EDÅSA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: EDÅSAKISTAN Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: MUSEÃT
TRÄKISTA FRÅN EDÅSA, RIKT DEKORERAD. Tillv.tid: Övriga nr: 574 Repro nr: Registrator: BS RealNr: 219 Motiv_spec: FORNMINNESFÖRENINGENS SAMLINGAR RealNr: 352 4 Motiv_spec: KISTA Proviens Kod: 41 Yrke: Namn: GRANQVIST ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: STADSTRÄDGÅRDEN Adress: Proviens Kod: 74 Yrke: Namn: Land: Län: 16 Kommun: Stad: EDÅSA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: EDÅSAKISTAN Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: MUSEÃT
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland.På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland. På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad om sommaren och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad ”om sommaren” och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Dräktspännen, s.k. fibula, funna vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer: JM55938:111, :119, :70, :142, :96, :118, :63 och :145. 111: Armbortsfibula i järn med hög båge med rombiskt tvärsnitt. Äkta spiral. 119: Dekorerad korsformad fibula i brons, i foten ett djurhuvud. Dekor på bågen i form av fem längsgående rader av prickar och tvärstreck. Cirkeldekor på tvärarmens mittplatta. Tvärarmens knoppar består av polyedriska knoppar med triangelformade dekor. 70: Armborstfibula i brons, högt svängd bandformad båge och avbruten tvärarm. Tvärstrecksdekor på bågen. Hög nålhållare. 142: Del av armborstfibula i brons med hög båge. Del av nål. 96: Korsformad bronsfibula med nål av järn. 118: Korsformad fibula i brons med åsad båge. Tvärstrecksdekor på den något utåtsvängda foten. Tvärarmen avslutas med knoppar i resp. ände. 63: Armborstfibula i järn med hög båge, avbruten fot. 145:Båge och koprsarm av fibula i brons. Tvärstrecksdekor på armarna samt ett fragment av järnnål.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.