Tuleboskolan mot söder. Byggd som yrkessnickeri och "arbetsterapi†på platsen för Stretereds vagnbod från Mellgrens tid. I vagnboden förvarades kärror, vagnar och jordbruksredskap. I vagnbodens överplan fanns virkesupplaget med allt snickerivirke för gårdens behov. Bild på vagnboden saknas.
Från 299 kr
Till höger vagnbods- och svinhusbyggnaden, till vänster stall.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågiga och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågia och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Masse visar också småhusen. Här ses magasinet med vagnbod på gaveln. Om magasinets nedervåningen också varit till för spannmålsförvaring är ännu inte känt. Magasinet är uppfört i resvirke med spåntak och ungefär jämnårig med ladugården, dvs 1908. T v står vedboden med en vedhög utanför.
Till vänster ses sädesmagasinet från 1897 med vädringsluckor under taket. Den har troligen en vagnbod i bottenvåningen. Ladugården är ungefär jämnårig med magasinet med fähusdel till vänster och lada till höger. Byggnaderna står ännu kvar, ladugården är urblåst och ombyggd till rotfruktsmagasin.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Här är ladugården nymålad och har fått nytt papptak. Fähusdelen i bulteknik i mitten rymde fähus med hoimd till höger. Två laddelar verkar mycket, så den ena har nog tjänat som vagnbod och förråd. Luckan till foderloftet står lutad mot kaninburen. På grindarna kan man se att här bodde en snickare!
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Gårdsparten är övergiven, det växer gräs och prästkragar på gårdsplanen. Man har rivit byggnaderna och kvar står en bulbyggnad med brant faltak, troligen härstammande från 1700-talet. Vad den innehållit är inte lätt att veta, ett fähus till vänster, vagnbod till vänster om mitten och ytterligare något litet fähus till höger kanske. I bakgrunden ses granngårdens tröskhus och dess manbyggnad till vänster.
Vandringen är bortriven ur tröskhuset och nu har man vagnbod här. Det dåliga halmtaket håller man på att täcka in med s k vrakbräder, första okantade brädan efter tvaiten, baken, när man sågar en stock. Till höger ses en liten bodlänga, se Bild 717
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Södra flygeln vid Fredriksbergs herrgård, ett magasin för vagnsbod.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Här ser vi den lilla ladugården med fähus i mitten och hoimd, hörum, till höger och med lada till vänster. I dörren sitter en sommargrind. T v är en bod, kanske en vagnbod med ett tak som känns ganska provisoriskt, det kunde knappas hålla särskilt tätt. Ytterligare t v skymtar en bod, som nog bestod av två delar, dass och vedbod. Ladugården finns kvar tämligen intakt, men bodarna är borta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.