Tornuret i S:t Olofs kyrka. Enligt likpredikan över borgmästaren Anders Larsson Hvass, tryckt 1660, skall stadens kyrka ha försetts med sejerverk och visare. Sejerverk var ett ur, som både visade och slog tiden. Med visare menas säkerligen solur eller en solvisare, som ofta fanns i eller vid kyrkorna. Inventarieförteckning över kyrkans ägodelar av år 1687 upptar också ett urverk. Tornur kan det dock inte vara fråga om, innan tornets övre del ombyggdes i slutet av 1680-talet. I kyrkans torn har ända tills vår tid funnits undangömt ett intressant gammalt tornur av mycket åldrig konstruktion, fast under tidernas lopp mycket omändrat. Detta kan gå tillbaka till 1600-talet och kan således möjligen vara det ur, som borgmästare Hvass anskaffade eller låt göra. Detta ur deponerades i Falbygdens museum.
Från 299 kr
Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Gärden vid Teleborg slott, Växjö. I bakgrunden tornar slottet upp sig. Färgfoto ca 1965.
park, nordväst, brofäste, kanal, arbete
Södra Järnvägsgatan läggs ut, ca 1890-1895. Två män inspekterar arbetet. I bakgrunden tornar det nybyggda Smålands museum upp sig.
Växjö innerstad från flygplan, ca 1935-1940. Man ser bl a dåv. elverket med sin skorsten, stortorget med residenset och domkyrkan. I bakgrunden tornar Ringsbergsskolan (dåv. seminariet) upp sig.
gata, man, by, torg, fotografi, photograph@eng
Nöje på sjön Roxens is vintern 1904. Vid sidan av mindre åkdon som kälke, spark och skidor, tornar järnhandlare Mauritz Hydéns imponerande isjakt. Här har sällskapet stannat upp för posering utanför Korsvik i Roxenbaden.
Växjö, Utsikt mot nordväst från kyrktornet, ca 1912. Närmast i bild kvarteret Lyktan med postkontor m.m. I bakgrunden tornar dåv. seminariet (nuvarande Ringsbergsskolan) upp sig till vänster, följt av skorstenarna på Kristinebergs bryggeri och vattentornet.
Växjö fr. nordväst, ca 1875. Man ser bl a Norrtullskolan (dåv. läroverket) med delar av kvarteren Inge och Dacke vid Skolgatan. Man kan också se Växjö stads fattiggård snett bakom skolan, till vänster. Huset revs 1907. I bakgrunden tornar Staglaberget upp sig.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Vy mot Klockrike kyrkby vid 1900-talets början. Ortens nuvarande kyrka stod färdig 1826, helgad åt prinsessan, sedermera drottning, Josefina av Leuchtenberg. Den nya kyrkan hade även byggts gemensamt av Klockrike och Brunneby församlingar och tillhör ännu en av länets större landsbygdstempel. Längst till vänster i bilden tornar folkskolan och i förgrunden lägenheten Lugnets två hus som fungerat som klockareboställe och skola men vi tiden inrymde speceri- och diversehandel.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
På havet - Albert Edelfelt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.