Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Ester Holmberg i arkivet.
Från 299 kr
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Tgd Hippolytes Johansson vid skrivbordet.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Revisor Rubenson längst bak.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Agnes Forsbeck, Bch Hedén och Elin Lidman vid skrivbordet.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Uppling, Märta Wilson och Karl Karlsson vid skrivbordet.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Kungliga Telegraf- och Rikstelefons statiation i Gamla Stan.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Elisabeth Schedin vid skrivbordet och Greta Karlsson vid skrivmaskinen.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Tord Röding och Sigurd Lilström vid skrivbordet.
Fotografi ur album tillhörande Ester Holmberg, anställd vid Telegrafstyrelsens statistikavdelning 1902. Fotografierna troligen tagna 1907. Tgd H. Johansson. Gd. Ryding, Bch Hamilton och Bch Hedén vid sammanträdesbordet.
Nya AB Autotelefon Betulander Stockholm (Liljeholmen) april 1915. Provanläggning för mellanledningssystem (reläväxel), uppbyggd som förslag till automatisering av Stockholms telefonnät. De två stativraderna till höger representerar en huvudstation och de separata stativen till vänster tre understationer. Anläggningen demonstrerad för Telegrafstyrelsen och Stockholmstidningarna. (Pressvisningen ägde rum 26.4.1915). Beskrivning bland annat i Ericssons Review 1947 sid. 68-74.
Nya AB Autotelefon Betulander Stockholm (Liljeholmen) april 1915. Provanläggning för mellanledningssystem (reläväxel), uppbyggd som förslag till automatisering av Stockholms telefonnät. De två stativraderna till höger representerar en huvudstation och de separata stativen till vänster tre understationer. Anläggningen demonstrerad för Telegrafstyrelsen och Stockholmstidningarna. (Pressvisningen ägde rum 26.4.1915). Beskrivning i bland annat Ericssons Review 1947 sid. 68-74.
Telefonstationen Staden i Stockholm, Österlånggatan 1. (1909-1922). Rikstelefons station Skeppsbron var beräknad rymma 30.000 abonnenter. I verkligheten visade sig emellerrtid en så stor multipel opraktisk. När telegrafstyrelsen därför införde en billigare abonnemangsform med begränsad samtalsrätt, måste understationer anläggas. Det var då de så kallade "lilla riksstationerna" tillkom ( i april 1909 ). En av dessa var "Staden".
Pensionat K.F.U.M. i kvarteret Galatea år 1910. Stöphus byggt 1827 av kammarherre Uggla på Brinks tomt (Brink lär ha byggt först efter branden 1822). Huset klarade branden 1827 men byggdes då om enligt stöpmodellen. 1913 byggde Kungliga Telegrafstyrelsen på denna tomt.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad för byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.